Vad är Big Five?
Femfaktormodellen, eller Big Five som den också kallas, är en personlighetsmodell som är framtagen genom forskning och som blivit känd även bland allmänheten under de senaste åren. För bara något år sedan gjorde psykiatrikern Anders Hansen en dokumentärserie på SVT om personlighet som baserades på Big Five, vilket gjorde att fler och fler i Sverige fick kännedom om modellen. Enligt femfaktormodellen består vår personlighet av fem personlighetsfaktorer som man kan ha i mer eller mindre utsträckning, som på ett skala. De olika personlighetsfaktorerna är öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism. En person som till exempel har högt på öppenhet är nyfiken på världen och människor hen möter, medan de med lågt på extraversion tenderar vara mer försiktiga socialt och vill stå i centrum.
Framtagandet av modellen
Människan har sedan urminnes tider varit intresserade av personlighet och personlighetspsykologi är ett populärt och dynamiskt forskningsområde. Big Five-modellen är baserad på faktoranalys, en forskningsmetod där man mäter samvaration mellan olika variabler för att undersöka ett bakomliggande fenomen. Femfaktormodellen härstammar alltså direkt från empirisk forskning och inte från någon teori, något som förmodligen bidragit till hur stor modellen blivit inom forskningsfältet.
William McDougal, psykolog och forskare, skrev redan 1932 att personligheten består av fem faktorer. Detta ses ofta som en förlaga till den moderna femfaktormodellen som sedan arbetades fram under flera decennium. På 1990-talet adderades faktorerna vänlighet och samvetsgrannhet och modellen började likna den som vi är vana vid idag.
Hur mäter man Big Five?
De olika personlighetsfaktorerna kan mätas med hjälp av olika självskattningsformulär. De två mest välanvända heter International Personality Item Pool (IPIP) och NEO-PI-R.
Skattningsskalorna används framförallt i forskning, men kan också användas på olika arbetsplatser. Det är inte ovanligt med personlighetstest som en del i rekryteringsprocesser eller som en del i ett utvecklingsarbete på arbetsplatser. Självskattningsskalorna kan också användas för personlig utveckling och för att förstå sig själv bättre.
De fem personlighetsfaktorerna
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Som tidigare nämnts består Big Five av fem olika personlighetsfaktorer. I sin tur är varje övergripande faktor associerad till en rad olika personlighetsdrag. Nedan kan du läsa mer om varje övergripande faktor. Vi vill betona att beskrivningarna är generella och övergripande och att du kan läsa mer ingående om dem under länkarna.
Öppenhet
På engelska kallas faktorn för “openness to experience” och kanske är det mer beskrivande än bara “öppenhet”. En person som skattar högt på denna faktor är intellektuellt nyfiken och villig att testa nya saker. Man kan uppskatta konst, ovanliga idéer, äventyr, fantasier och utforskande. Har man istället lågt på öppenhet kan man vara mer pragmatisk och konservativ i sitt tänkande. Du kan läsa mer om öppenhet här.
Samvetsgrannhet
En person med höga skattningar på samvetsgrannhet har hög självkontroll, är ansvarstagande och noggrann. Om man har lågt på samvetsgrannhet kan man å andra sidan vara flexibel, spontan och odisciplinerad.
Läs mer om samvetsgrannhet här.
Extraversion
Om man skattar högt på extraversion så är man en utåtriktad person som får energi av att interagera med den yttre världen. Om man å andra sidan får en låg skattning på extraversion så kanske man känner mer igen sig i beskrivningen av en introvert, det vill säga en person som är mer tyst och försiktig i sociala sammanhang och som får energi av att vara för sig själv.
Läs mer om personlighetsdraget extrovert här.
Läs mer om vad det innebär att vara introvert här.
Vänlighet
Vänlighetsfaktorn handlar om social harmoni och personer som skattar högt på vänlighet brukar upplevas som hjälpsamma och trevliga personer som finner det viktigt att komma överens med andra. Om man skattar lågt på vänlighet fokuserar man ofta på sina egna intressen framför andras och kan vara skeptisk till andras motiv.
Läs mer om vänlighet här.
Neuroticism
Slutligen har vi den femte faktorn neuroticism som mäter tendensen till starka negativa känslor så som ilska, oro och nedstämdhet. Personer med höga skattningar på neuroticism har nära till känslorna, tolkar oftare alldagliga situationer som hotfulla och är mer känsliga för stress. Personer med låga skattningar på neuroticism är å andra sidan är lugnare och emotionellt stabila.
Läs mer om neuroticism här.
Kritik av femfaktormodellen
Det finns mycket kritik riktad mot femfaktormodellen, vilket kanske inte är så konstigt då modellen är framstående inom det personlighetspsykologiska forskningsfältet. Det finns bland annat en hel del kritik kring forskningsmetodiken som modellen har tagits fram med. En annan kritik fokuserar på modellens begränsade omfattning i att förklara den mänskliga personligheten. Det finns många personlighetsfaktorer som utelämnas så som religiositet, ärlighet, sparsamhet, egoism och humor. Forskaren Dan P. Adams har kallat femfaktormodellen för “främlingens psykologi” eftersom den bygger på personlighetsdrag som är ganska enkla att observera hos någon man inte känner så väl, medan mer privata och kontextbaserade personlighetsdrag utelämnas från modellen.