Till den mänskliga upplevelsen hör det att känna känslor av olika typer. Ledsenhet är en grundläggande och nödvändig känsla för oss människor. Känslan uppstår naturligt när vi upplever förlust, besvikelse eller när något går emot våra förväntningar. Att uppleva ledsenhet innebär en kombination av mentala, fysiska och emotionella reaktioner. Det kan kännas som en tyngd, både i sinnet och kroppen.
Ledsenhet kan variera i intensitet och varaktighet. Från en kortvarig nedstämdhet till en djup och lång sorg. Oftast är känslor tillfälliga och går över av sig själva. Ibland kan känslan fastna inom oss, då går den aldrig riktigt över och ställer i stället till det för oss i livet. Detta kan vara ett tecken på något mer, som till exempel en depression, och att vi faktiskt behöver extra stöd eller hjälp.
Varför blir vi ledsna?
Känslor har ett syfte att kommunicera och vägleda oss människor. Att vara ledsen hjälper oss att bearbeta smärtsamma upplevelser och reflektera över våra egna behov. Ledsenhet kan alltså hjälpa genom att styra in oss på att ta hand om oss själva, släppa taget om något eller hjälpa till att ringa in något vi upplever har gått fel till. Det kan också skapa tillfällen för närhet och empati i våra relationer, eftersom ledsenhet ofta väcker omsorg hos andra. Det är en naturlig känsla som hjälper oss att hantera livets svårigheter och bygga upp vår motståndskraft mot det som sliter på oss i livet.
Varför gråter vi?
Att gråta innebär en komplex kombination av biologiska mekanismer och emotionella uttryck. Det hjälper oss att reglera våra känslor och kommunicera behov. Att gråta är en naturlig del av att vara människa och en viktig ventil för att hantera livets utmaningar och glädjeämnen. Många känner sig lugnare och lättade efter att de har gråtit. Vid känslomässig gråt frigörs nämligen hormoner som kan lugna ner kroppen, vilket kan vara anledningen till varför vi känner oss lättade efteråt eller till och med sömniga.
Gråt har sin starkaste association till att vara ledsen, vilket faktiskt är en vanlig orsak till att vi gråter. Vi människor gråter dock av flera olika anledningar. Ibland gråter vi av glädje, spänning, smärta eller stress. Andra gånger som reflex för att skydda våra ögon från yttre stimuli som smuts.
Ilska och ledsenhet
Att vara arg när man egentligen är ledsen kan bero på en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Det finns inte ett enkelt och korrekt svar, utan kan variera från person till person.
Ledsenhet och ilska är nära kopplade i vårt känsloregister. För vissa människor kan ledsenhet kännas som en sårbar, passiv eller obekväm känsla, medan ilska upplevs som ett mer “aktivt” och kontrollerbart sätt att hantera samma situation. Ilska kan bli ett sätt att skydda sig själv från smärtan som ledsenheten innebär.
I vissa samhällen eller kulturer kan det även finnas normer som gör det mindre accepterat att visa ledsenhet eller sårbarhet. Ilska kan då bli en “socialt godkänd” känsla att uttrycka, medan ledsenhet trycks undan.
Vissa personer kan ha svårt att identifiera och sätta ord på sina känslor (alexitymi). De kanske inte inser att de faktiskt är ledsna och uttrycker istället känslor på det sätt som känns mest tillgängligt, vilket då kan vara ilska.
För vissa personer kan det snarare bli tvärtom, det vill säga att ledsenhet och gråt tar över när de blir arg. Det kan ibland förklaras av att ledsenhet och gråt kan lugna ner den spänning som byggts upp av känslorna. Som nämnts tidigare kan anledningen såklart variera mellan individer.
Att förstå och acceptera sina känslor kan hjälpa till att bryta negativa mönster, skapa mer balans i att uttrycka och hantera känslor samt hjälpa i att bemöta och ta hand om oss själva och våra behov.
När ska jag söka vård?
Ledsenhet är naturlig del i livet och går oftast över av sig själv. Om ledsenheten är ständigt återkommande, långdragen eller mycket svår kan det vara dags att söka hjälp. Särskilt viktigt är det att söka hjälp då det återkommande ställer till det i vardagen för dig. På Mindler kan du besöka en legitimerad psykolog som kan hjälpa dig med känslohantering eller med annan typ av behandling beroende på vad bedömningssamtalen ringar in.