Vad är glädje?
Ur psykologisk mening utgör glädje en av våra grundkänslor och är en av våra mest basala upplevelser. Glädjen kan ta sig i en mängd olika skepnader, och kan vara allt från explosiv och euforisk, till att komma som en känsla av lekfullhet och humor, till att upplevas som en lugn känsla av rofylldhet och trygghet.
Olika synonymer för glädje:
Positivitet
Medkänsla
Tillfredsställelse
Lycka
Nöjdhet
Öppenhet
Trygghet
Lust
Skoj
Förundran
Hänryckning
Välbehag
Och listan kan göras ännu längre..
Vad händer i oss när vi känner glädje?
När glädjen tar sig i uttryck av tillfredsställelse, välbehag och trygghet kan det kännas i form av en varm känsla i kroppen och magen. Musklerna är avslappnade och pulsen låg. Tankarna är stilla eller fokuserade på det som händer här och nu, och ofta kan man erfara en känsla av att “ingenting behöver förändras” eller “här vill jag stanna”.
När glädjen blir starkare och man känner sig uppsluppen och lycklig, kan man känna en sprittande känsla i kroppen och en känsla av att röra sig framåt och att vilja göra saker. Tankarna kan fara iväg i dagdrömmar eller vara fokuserade på det man tar sig för eller vill göra. Det kan finnas en känsla av framåtskridande och behov av att skapa och vara kreativ. Vi drivs av en önskan att prestera, men på ett lustfyllt sätt.
Glädje - en cocktail av olika signalsubstanser
Alla känslor går att härleda till fysiologiska processer, och när det kommer till känslan glädje spelar dessa signalsubstanser en viktig roll:
Endorfin: Utsöndras till exempel när vi skrattar, är fysiskt aktiva eller är förälskade, och skapar en upplevelse av lust och lycka.
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Dopamin: Spelar en nyckelroll i hjärnans belöningssystem och bidrar till en kraft att skrida till handling samt att fortsätta med aktiviteten. Den spelar en betydande roll för funktioner såsom motivation, inlärning och minne.
Oxytocin: Ett "må bra-hormon" som utsöndras när vi är fysiskt nära någon vi tycker om, till exempel ligger nära, kramas eller pussas. Den ger upphov till känslor av lugn, ro och trygghet.
Varför känner vi glädje?
Alla våra känslor fyller en funktion. Syftet med att känna glädje är att det hjälper oss att få viktig information gällande vad vi värdesätter och hur vi vill tillbringa vår tid. Glädjen hjälper oss att söka kontakt med och skapa band till andra, liksom det hjälper oss att söka oss till aktiviteter som ger en känsla av mening. Aktiviteter och personer vi mår bra av kommer vi sannolikt försöka spendera mer tid med. En annan viktig funktion med glädjen är att den kan innebära en viktig avlastning när vi befinner oss i sorg eller i kris. Glädje, trygghet och humor kan vara ett betydande hjälpmedel för att orka ta sig igenom det svåra.
Att inte känna glädje
Om man inte känner glädje i livet är det stor sannolikhet att man till slut upplever att livet känns meningslöst. Då kan man drabbas av en depression. Depressivitet utgörs av en upplevelse att livet saknar färg, och man erfar brist på glädje merparten av tiden. Det kan kännas som att glädjen är “frusen”, och att sådant som man tidigare tyckt om inte längre ger upphov till samma positiva känslor. En depression kan drabba vem som helst, och orsakerna kan variera. Ibland kan det handla om att man haft en period av hög stress och att man pressat sig för hårt, och med det tappat bort känslan av nyfikenhet och intresse. Det kan också bero på att man varit med om en händelse eller kris, eller att vardagen förändrats på något sätt.
Här kan du läsa mer om depression.
Glädje kan väcka obehag
Bär man med sig erfarenheter av att känna brist på glädje, trygghet och lugn är det inte ovanligt att närvaro av dessa upplevelser också kan väcka obehag. Obehaget kan handla om en rädsla att glädjen ska försvinna och åter ersättas av de jobbiga känslorna man kämpat med. Men det kan också handla om en ovana att känna känslor av trygghet, som i sin tur väcker sekundära känslor av ledsamhet, skam, rädsla eller rastlöshet. Strävan efter lycka, tillsammans med motståndet att vara i och acceptera de jobbiga stunderna som livet ibland erbjuder oss, kan då bli en fälla som hindrar en att vara närvarande och njuta av stunden. Om man istället accepterar tillvaron som en strid ström av känslor, både positiva och negativa - precis som vädret som förändras från dag till dag - får man ett mindre krampaktigt grepp om glädjen, vilket i sin tur gör att man kan våga vara i den till fullo när den väl dyker upp.
Hur kan vi öka förutsättningarna för att känna glädje?
Som med alla känslor kan vi tyvärr inte välja när, hur och om vi ska känna glädje. Vore det så enkelt hade till exempel terapi eller medicin inte behövts. Vi kan inte direkt påverka vilka upplevelser vi har så som sinnesstämning, kroppsliga upplevelser, tankar och impulser, men däremot har vi förmåga att indirekt påverka dessa genom vårt förhållningssätt och våra handlingar.
Här följer några exempel på vad du kan göra för att öka förutsättningarna för glädje.
Undersök varför det är viktigt för dig
När du utför olika uppgifter i vardagen, stanna upp och undersök varför dessa är viktiga för dig att uträtta: Vilka är skälen till att du diskar, bäddar sängen, äter middag med din vän etc.? Det ökar sannolikheten för att du ska känna att du har kontroll över dina val i livet och hjälper dig att påminnas om varför du väljer det och varför detta är viktigt. Detta ökar i sin tur chansen att du ska känna känslor av stolthet och ökad tillit till din egen förmåga - känslor som är förknippade med glädje.
Planera in välmåendeaktiviteter
En välmåendeaktivitet definieras av att det är någonting som har positiva effekter både i stunden och på lång sikt. Människor som är fångade i en depression, stress eller ångest kan ofta hamna i ett beteendemönster där dessa aktiviteter prioriteras bort. Vad som är en välmåendeaktivitet avgörs av hur du upplever den och hur du påverkas av aktiviteten. Det som är en välmåendeaktivitet för dig kanske inte är det för någon annan och tvärtom. En aktivitet kan vara en välmåendeaktivitet ibland men inte alltid. Att titta på serier är ett beteende som ibland är en välmåendeaktivitet och ibland ett undvikande. Planera in minst en välmåendeaktivitet varje dag där du också övar på att vara fullt fokuserad på det som händer.
Öva på medveten närvaro
Att öva på att vara uppmärksam i stunden kan leda till att livet förfinas och livskvaliteten förhöjs. Det som är ordinärt kan plötsligt bli en källa till glädje, lugn eller förundran. Med medveten närvaro kan en aktivitet, såsom att laga och äta mat, vika tvätt eller gå en promenad, bli en upplevelse snarare än ett måste eller hinder eller transportsträcka till något annat. Att delta i den aktivitet som du tar dig för handlar om att “glömma bort dig själv” och din inre stress en stund, och istället engagera dig i det som händer här och nu. Rent konkret handlar det om att rikta fullt fokus, med hjälp av alla dina sinnen - hörsel, syn, känsel, smak, lukt - mot det som sker i nuet.
Uttryck tacksamhet
Att uttrycka tacksamhet kan betyda många olika saker. Utöver att säga tack när någon hjälpt dig, kan det också handla om att vara i förundran, i uppskattning, se misstag som en lärdom, begrunda överflödet man lever i, tacka en högre makt, känna stolthet eller vara glad för det man har och det man lyckats ta sig igenom. Man kan till exempel uttrycka tacksamhet direkt till andra eller skriva en tacksamhetsdagbok.
Vårda relationer och gör snälla saker
Vi är sociala varelser så vårt mående påverkas mycket av relationerna vi har. Fundera över vad du vill stå för i dina relationer - vilka värderingar som är viktiga för dig (en värdering kan till exempel vara att vara generös, kärleksfull, förstående, nyfiken, initiativtagande etc), och se om du kan agera efter detta genom konkreta handlingar. Vi vet också att människan generellt mår bra av att göra saker för andra - både att själv utföra goda gärningar men också att se andra utföra dessa. Till exempel att: le mot någon, hälsa på människor man möter, uppmärksamma en kollega som gjort något bra, notera goda handlingar som utförs av andra, ringa en vän, eller åta sig ett volontäruppdrag.