Vad betyder IBS?
IBS är en förkortning av engelskans Irritable bowel syndrome och betyder att ditt tarmsystem är lättretligt och extra känsligt. IBS är en ganska generell beteckning på mag- och tarmproblem och kan ha en rad olika symptom. Det är vanligt att IBS skiljer sig betydligt från person till person, både när det kommer till orsak och symptom.
Symtomen kan ibland vara mycket svåra att hantera och innebär ofta en nedsatt livskvalitet och frekventa störningar i vardagen. IBS kan för vissa förbättras genom att förändra sin kost eller använda receptfria läkemedel.
För att bli diagnostiserad med IBS räcker det inte bara med att du har ont i magen, utan du måste också uppvisa andra besvär. Tecken på att det är IBS kan bland annat vara att smärtan förvärras eller lindras när du går på toaletten, att du växlar mellan att ha förstoppning och diarré eller att du går på toaletten oregelbundet. Besvären ska ha bestått i över tre månader för att en diagnos ska fastställas, annars faller det under mer temporära tarmbesvär.
Hur vanligt är IBS?
Eftersom många olika människor uppvisar olikartade symptom vid IBS, är det svårt att fastställa exakt hur många som lider av det. De fall som diagnostiseras som IBS kommer med största sannolikhet att vara av den svårare graden, eftersom patienten annars inte hade sökt läkarvård. Det är mycket troligt att det går runt en hel del människor med mild och odiagnostiserad IBS, utan att egentligen veta om det.
IBS har högst förekomst i åldersgruppen 20–50 år, och drabbar kvinnor i högre utsträckning än män. I Sverige lider ungefär 10% av befolkningen av IBS.
Behandling av IBS med KBT
Eftersom många har oros- eller stressrelaterad IBS, kan KBT, vilket står för kognitiv beteendeterapi, vara en del av lösningen för att minska sjukdomens symptom. Forskning har visat att psykologisk behandling för IBS har varit lyckad, och KBT verkar vara den mest effektiva varianten av detta [1].
Eftersom psykologiska åkommor som depression och ångest förekommer i större utsträckning bland dem som även lider av IBS, har ett visst samband kunnat fastställas.
Samtida psykologiska problem, som depression och ångest, kan i många fall fastslås vara en faktiskt följd av IBS. De psykologiska problemen kan också förvärra symptomen och smärtan, särskilt om tarmproblemen är stressorsakade. Detta skapar ofta en ond cirkel av förvärrade IBS-symptom och psykologiska problem.
KBT är inte bara användbart för att komma ur denna onda cirkel, utan lär patienten dessutom strategier för att hantera både stress och smärta kopplad till IBS-besvären.
Livsstilsförändringar
En stor del av behandlingsprocessen är att förstå hur just din personliga variant av IBS fungerar. Det kan innebära att du provar att ändra kosten eller testar anpassade läkemedel. Det är viktigt att veta att läkemedel inte botar orsaken till IBS, utan lindrar bara symptomen.
Vad ska man äta när man har IBS?
En vanlig strategi för att hantera IBS som många använder är att ändra på sin kost tills de hittar någonting som inte orsakar samma besvär. Denna förändring i kosthållningen är individuell, då vi reagerar olika på olika livsmedel - du behöver hitta något som passar dig.
Vi rekommenderar dig att hålla en detaljerad dagbok när du gör dessa kostförändringar, för att bättre kunna följa vad som kan tänkas vara kost- och vad som kan tänkas vara stressrelaterat.
Ärftlighet
Orsakerna som ligger till grund för IBS har ännu inte fastställts, och sjukdomen har länge ansetts vara relaterad till personens livsstil. Sjukdomen har till och med stundvis kallats för stressmage. Forskare har vid flera tillfällen lyckats fastställa att vissa gener kan ligga till grund för tarmproblem, men detta är långt ifrån entydigt. Det finns med största sannolikhet en ärftlig komponent i IBS, precis som exakt alla andra sjukdomar, men i vilken utsträckning det har att göra med ärftlighet kan inte med säkerhet fastställas.
Källhänvisning:
[1]. Medicinvetarna: #112: Hur behandla IBS? - (Karolinska institutet - 25/1/2023).