Skillnad mellan ADD och ADHD?
ADHD är en välkänd neuropsykiatrisk diagnos, som kännetecknas av ouppmärksamhet och hyperaktivitet. Det finns flera olika typer av ADHD.
Den som har ”klassisk” ADHD (också kallad kombinerad form) har alltså både svårt att koncentrera sig och svårt sitta still.
Om en person är mycket ouppmärksam och tankspridd, men inte hyperaktiv, kan personen få diagnosen ”ADHD, ouppmärksam form”. I Sverige kallar vi ofta den här varianten för ADD. Den som har ADD har svårt för att koncentrera sig men inga problem med att sitta still.
ADD Symptom
Vid diagnostisering av ADD skall särskilda kriterier vara uppfyllda. De ska ha förekommit under minst ett halvår i sträck och är inte förenliga med förväntad utvecklingsnivå. Som exempel ska personen ofta:
Misslyckas med att uppmärksamma detaljer, eller göra slarvfel i skolarbetet, på jobbet eller i andra aktiviteter
Ha problem med att fokusera på uppgifter eller fritids-/lekaktiviteter
Ge intryck av att inte lyssna vid tilltal
Ha problem med att organisera uppgifter och aktiviteter
Undvika, ogilla eller vara motvillig att utföra uppgifter som kräver mental ansträngning över längre tid (som skolarbete och hushållsarbete)
Tappa bort saker som är nödvändiga för uppgifter och aktiviteter (som pennor, böcker, verktyg, plånbok, nycklar, glasögon, mobiltelefon)
Vara lättdistraherad
Visa prov på glömska och tankspriddhet vid dagliga aktiviteter
Dessutom ska följande villkor vara uppfyllda:
Flera av ovanstående ADD symtom ska ha förekommit före tolv års ålder
Flera av symptomen förekommer i två eller fler miljöer (till exempel hemma, i skolan och på jobbet; med vänner och familj; vid andra aktiviteter)
Det finns tydliga tecken på att symptomen försvårar eller försämrar hur väl patienten fungerar socialt, i skolan och/eller på arbetet
Symptomen har inget samband med någon psykos-sjukdom, och kan inte förklaras bättre med någon annan psykiatrisk diagnos
Andra tecken på ADD
Personer med ADD kan lätt distraheras av syn- och ljudintryck, som exempelvis förbipasserande människor, blinkande lysrör, trafikljud och ringande mobiler.
- De brukar ha svårt med igångsättning; att starta upp projekt. När de väl börjat kan de även ha svårt att slutföra uppgiften.
- De kan ha svårigheter med tidsuppfattningen och att hålla koll på planering och rutiner.
Att hålla reda på flera nödvändiga tankar i huvudet samtidigt är vanligtvis svårt vid ADD.
Å andra sidan kan personer med ADD också bli totalt uppslukade av en aktivitet om den upplevs särskilt intressant. Då kan personen glömma bort att äta, ta pauser och andra åtaganden.
Läs- och skrivsvårigheter samt problem med huvudräkning är relativt vanligt vid ADD. Personer med ADD kan vara ovanligt duktiga på att teckna, måla eller andra kreativt fokuserade aktiviteter. De kan också ha en stark spatial (rumslig) intelligens.
Personer med ADHD och ADD kan söka ”kickar” i form av riskfyllda aktiviteter det kan leda till ekonomiska eller relationella problem och i värsta fall till olycksfall.
Orsaker till ADD
Det är ännu inte känt exakt vad ADHD och ADD beror på. Sannolikt finns det många olika biologiska och miljömässiga faktorer som samspelar med varandra. Det är ett komplext tillstånd som fortfarande forskas på.
Ärftliga och genetiska faktorer verkar spela en viktig roll. Det är vanligt att någon familjemedlem eller släkting också har diagnosen.
Viss forskning pekar mot olika avvikelser i hjärnans funktion. En hypotes är att signalsubstanserna dopamin och noradrenalin är påverkade, som i sin tur påverkar de processer i hjärnan som sköter planering, impulskontroll och organisering. En del läkemedel som tas vid ADHD har en inverkan på just dessa signalsubstanser. Eftersom även de med diagnosen ADD kan ha hjälp av sådana mediciner verkar det som att det finns likheter i hjärnans kemi mellan de båda diagnoserna.
Olika belastningar, såsom rökning och alkoholkonsumtion, under graviditet, förlossning och tidigt liv har kopplats till en ökad risk för ADHD.
Går ADD över?
Även om ADHD i alla dess former kategoriseras som ett medfött och livslång tillstånd, verkar det vid vissa fall som att problematiken minskas med åldern. Vid enstaka fall så pass mycket att diagnosen avskrivits. De tillhör dock inte till vanligheten. De flesta har kvar sin diagnos hela livet. Med rätt terapi, hjälpmedel och eventuell medicinering samt arbets-/studieanpassning kan många ändå fungera väl i vardagen.
Hur ställs diagnosen ADD, och var vänder man sig för en eventuell utredning?
För att kunna ställa en diagnos inom ADHD-spektrumet behöver man genomgå en så kallad neuropsykiatrisk utredning. En sådan utredning görs inom specialistvården (psykiatrin) alternativt privat (exempelvis hos Mindler). Du kan antingen skriva en egenremiss till en offentlig specialistmottagning eller höra av dig till en privat aktör
Finn mer information kring privat ADD-utredning hos Mindler.
Problematiska aspekter av att utreda ADD/tester för ADD
Själva testsituationen, i en ostörd miljö och med stöd av en testledare, har få likheter med vardagslivet. Det kan vara lättare för vissa att både koncentrera sig och prestera i en sådan situation. Personens svårigheter kommer inte alltid fram då. Det är därför viktigt att se till helhetsbilden när en diagnos sätts.
Läs mer om hur en ADD-utredning går till på Mindler.
Behandling av ADD
Anpassning av skol- eller arbetsmiljön.
Psykoterapi. KBT, kognitiv beteendeterapi, kan hjälpa dem med ADD att identifiera sina styrkor och svagheter och lära sig mer om hur diagnosen fungerar (psykoedukation). Terapeuten kan också ge konkreta strategier och övningar för att få vardagen att fungera bättre för patienten. Det finns bra vetenskapligt stöd för att KBT i kombination med medicinering förbättrar livskvaliteten för många på ADHD-spektrumet.
En arbetsterapeut kan föreslå och ordinera hjälpmedel och verktyg som gör vardagen enklare.
Medicinering är ofta en del av behandlingen. Det tycks dock vara lättare att hitta rätt läkemedel och dos vid ADHD än vid ADD.
Psykologkontakt & information kring privat ADD-utredning.