Skillnad mellan ADD och ADHD?
ADHD är en välkänd neuropsykiatrisk diagnos, som kännetecknas av ouppmärksamhet och hyperaktivitet. Det finns flera olika typer av ADHD.
Den som har ”klassisk” ADHD (också kallad kombinerad form) har alltså både svårt att koncentrera sig och svårt sitta still.
Om en person är mycket ouppmärksam och tankspridd, men inte hyperaktiv, kan personen få diagnosen ”ADHD, ouppmärksam form”. I Sverige kallar vi ofta den här varianten för ADD. Den som har ADD har svårt för att koncentrera sig men inga problem med att sitta still.
ADD Symptom
Vid diagnostisering av ADD skall särskilda kriterier vara uppfyllda. De ska ha förekommit under minst ett halvår i sträck och är inte förenliga med förväntad utvecklingsnivå. Som exempel ska personen ofta:
Misslyckas med att uppmärksamma detaljer, eller göra slarvfel i skolarbetet, på jobbet eller i andra aktiviteter
Ha problem med att fokusera på uppgifter eller fritids-/lekaktiviteter
Ge intryck av att inte lyssna vid tilltal
Ha problem med att organisera uppgifter och aktiviteter
Undvika, ogilla eller vara motvillig att utföra uppgifter som kräver mental ansträngning över längre tid (som skolarbete och hushållsarbete)
Tappa bort saker som är nödvändiga för uppgifter och aktiviteter (som pennor, böcker, verktyg, plånbok, nycklar, glasögon, mobiltelefon)
Vara lättdistraherad
Visa prov på glömska och tankspriddhet vid dagliga aktiviteter
Dessutom ska följande villkor vara uppfyllda:
Flera av ovanstående ADD symtom ska ha förekommit före tolv års ålder
Flera av symptomen förekommer i två eller fler miljöer (till exempel hemma, i skolan och på jobbet; med vänner och familj; vid andra aktiviteter)
Det finns tydliga tecken på att symptomen försvårar eller försämrar hur väl patienten fungerar socialt, i skolan och/eller på arbetet
Symptomen har inget samband med någon psykos-sjukdom, och kan inte förklaras bättre med någon annan psykiatrisk diagnos
Andra tecken på ADD
Personer med ADD kan lätt distraheras av syn- och ljudintryck, som exempelvis förbipasserande människor, blinkande lysrör, trafikljud och ringande mobiler.
- De brukar ha svårt med igångsättning; att starta upp projekt. När de väl börjat kan de även ha svårt att slutföra uppgiften.
- De kan ha svårigheter med tidsuppfattningen och att hålla koll på planering och rutiner.
Att hålla reda på flera nödvändiga tankar i huvudet samtidigt är vanligtvis svårt vid ADD.
Å andra sidan kan personer med ADD också bli totalt uppslukade av en aktivitet om den upplevs särskilt intressant. Då kan personen glömma bort att äta, ta pauser och andra åtaganden.
Läs- och skrivsvårigheter samt problem med huvudräkning är relativt vanligt vid ADD. Personer med ADD kan vara ovanligt duktiga på att teckna, måla eller andra kreativt fokuserade aktiviteter. De kan också ha en stark spatial (rumslig) intelligens.
Personer med ADHD och ADD kan söka ”kickar” i form av riskfyllda aktiviteter det kan leda till ekonomiska eller relationella problem och i värsta fall till olycksfall.
Orsaker till ADD
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Det är ännu inte känt exakt vad ADHD och ADD beror på. Sannolikt finns det många olika biologiska och miljömässiga faktorer som samspelar med varandra. Det är ett komplext tillstånd som fortfarande forskas på.
Ärftliga och genetiska faktorer verkar spela en viktig roll. Det är vanligt att någon familjemedlem eller släkting också har diagnosen.
Viss forskning pekar mot olika avvikelser i hjärnans funktion. En hypotes är att signalsubstanserna dopamin och noradrenalin är påverkade, som i sin tur påverkar de processer i hjärnan som sköter planering, impulskontroll och organisering. En del läkemedel som tas vid ADHD har en inverkan på just dessa signalsubstanser. Eftersom även de med diagnosen ADD kan ha hjälp av sådana mediciner verkar det som att det finns likheter i hjärnans kemi mellan de båda diagnoserna.
Olika belastningar, såsom rökning och alkoholkonsumtion, under graviditet, förlossning och tidigt liv har kopplats till en ökad risk för ADHD.
Går ADD över?
Även om ADHD i alla dess former kategoriseras som ett medfött och livslång tillstånd, verkar det vid vissa fall som att problematiken minskas med åldern. Vid enstaka fall så pass mycket att diagnosen avskrivits. De tillhör dock inte till vanligheten. De flesta har kvar sin diagnos hela livet. Med rätt terapi, hjälpmedel och eventuell medicinering samt arbets-/studieanpassning kan många ändå fungera väl i vardagen.
Hur ställs diagnosen ADD, och var vänder man sig för en eventuell utredning?
För att kunna ställa en diagnos inom ADHD-spektrumet behöver man genomgå en så kallad neuropsykiatrisk utredning. En sådan utredning görs inom specialistvården (psykiatrin) alternativt privat (exempelvis hos Mindler). Du kan antingen skriva en egenremiss till en offentlig specialistmottagning eller höra av dig till en privat aktör
Finn mer information kring privat ADD-utredning hos Mindler.
Problematiska aspekter av att utreda ADD/tester för ADD
Själva testsituationen, i en ostörd miljö och med stöd av en testledare, har få likheter med vardagslivet. Det kan vara lättare för vissa att både koncentrera sig och prestera i en sådan situation. Personens svårigheter kommer inte alltid fram då. Det är därför viktigt att se till helhetsbilden när en diagnos sätts.
Läs mer om hur en ADD-utredning går till på Mindler.
Behandling av ADD för barn
Ett barn med ADD kan behöva få hjälp med anpassningen av skolmiljön. Det är skolans ansvar att erbjuda detta och anpassningarna kan till exempel handla om personlig hjälp och stöd att komma igång med arbetsuppgifter, korta och tydliga instruktioner eller undervisning av en speciallärare i vissa ämnen.
Från vårdens sida får barn med ADD vanligtvis hjälp från BUP. Där kan de erbjudas läkemedelsbehandling, men barnet kan också erbjudas psykologisk behandling. Det är vanligt med familjebehandling där hela familjen är involverad eller gruppbehandling där barnet kan få lära sig om sin diagnos och hjälp att hantera vanliga besvär tillsammans med andra barn med samma svårigheter. Man kan också få gå i enskild behandling, då ofta KBT, för individuellt stöd.
Behandling av ADD för vuxna
Vuxna med ADD utreds och behandlas vanligtvis inom specialistpsykiatrin. Ofta erbjuds medicinsk behandling med centralstimulerande medel så som Concerta eller Ritalin. Efter en utredningsprocess är det också vanligt att man erbjuds att ta del av en så kallad “ADD-skola” där man tillsammans med en grupp andra får lära sig om sin diagnos och hur man kan tackla vanliga problem som följer med den.
Vid ADD är det vanligt med samsjuklighet, att man också lider av andra tillstånd som till exempel ångest och depression. Dessa besvär samt hur de samspelar med ADD-diagnosen kan man få hjälp att hantera i en terapeutisk behandling, då vanligtvis med kognitiv beteendeterapi (KBT).
Man har också rätt till anpassningar i arbetsmiljön, ett ansvar som ligger på arbetsgivaren, och slutligen kan man få besöka en arbetsterapeut som kan föreslå olika hjälpmedel och verktyg för att göra vardagen enklare