Idag har psykologi fått en vetenskaplig betydelse, och innefattar studier av allt från känslor och minne till motivation, relationer och psykisk ohälsa. Även om människor länge har förundrats och filosoferat om hur människan fungerar, betraktas psykologi ännu som ett ungt kunskapsområde. Troligen då modern psykologi såg sin början under tidigt 1900-tal.
Psykologi idag bygger både på forskning och klinisk erfarenhet. I modern tid har den utvecklats till ett brett fält som omfattar biologiska perspektiv (t.ex. hur hjärnan fungerar), kognitiva perspektiv (t.ex. hur vi tänker och tolkar världen), och socialpsykologiska perspektiv (t.ex. hur vi påverkas av andra människor). Även livserfarenheter, kultur och samhällsförhållanden spelar en stor roll i hur vårt psykologiska liv formas.
Att förstå psykologi är inte bara viktigt för professionella som psykologer, läkare eller pedagoger, utan det hjälper de flesta av oss att bättre förstå oss själva och andra. Det kan ge insikter i varför vi reagerar som vi gör, vad som formar våra relationer, och hur vi kan utveckla strategier för att hantera livet på ett sätt som värnar om vår hälsa och välmående.
Grunderna för psykologi som vetenskap
Psykologi kombinerar naturvetenskapliga metoder med humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. En viktig grund i psykologin är att beteenden och upplevelser inte uppstår i ett vakuum, utan de påverkas av arv, miljö, erfarenheter, relationer och samhällsstrukturer. Det gör att psykologin befinner sig i överlappningen mellan naturvetenskap och humaniora, alltid med en förankring i vetenskaplig metod och evidens.
Det som särskiljer psykologi från vardagspsykologi eller allmänna råd, är att den vilar på empirisk kunskap. Det betyder att påståenden om hur människor fungerar ska kunna prövas vetenskapligt och granskas kritiskt, detta drivs genom av forskning. Psykologisk forskning använder sig ofta av kvantitativa metoder (t.ex. experiment, enkäter, statistik), men även kvalitativa metoder (intervjuer, observationer, textanalyser) beroende på frågeställning.
Forskning inom psykologi bygger på:
Systematiska observationer
Experiment
Mätningar
Statistisk analys.
I studier testas hypoteser om hur människor:
Tänker
Känner
Beter sig och påverkas både på individ- och gruppnivå.
Den forskning som görs idag behöver gå igenom särskilda processer vid ansökningar och godkännas av etiska råd. Det finns det en tydlig etisk ram som den psykologiska vetenskapen behöver förhålla sig till, vilket är att värna om människors värdighet, integritet och välmående. Detta gäller för kliniker såväl som för forskare.
Den psykologiska vetenskapen utvecklas ständigt, i takt med att ny forskning genomförs och med de förändrade samhällsbehoven. De flesta forskningsfält inom psykologin är idag också tvärvetenskapliga, vilket innebär samarbeten med exempelvis neurologer, sociologer eller datavetare för att förstå komplexa mänskliga beteenden i sin helhet.
Psykologi har flera vetenskapliga fält:
Biologisk psykologi, som studerar hur hjärna, nervsystem och hormoner påverkar vårt beteende.
Borde jag söka hjälp hos en psykolog?
Har livet varit tungt och påfrestande den senaste tiden? Med hjälp av följande test kan du få en fingervisning om det är dags att söka hjälp.
Utvecklingspsykologi, som undersöker hur vi förändras genom livet.
Kognitiv psykologi, som fokuserar på tankeprocesser som minne, beslutsfattande och inlärning.
Klinisk psykologi, som rör förståelsen och behandlingen av psykisk ohälsa.
Socialpsykologi, som studerar hur vi påverkas av och samspelar med andra människor.
Hur används psykologi?
Psykologi är inte bara ett vetenskapligt ämne, utan det är också ett praktiskt verktyg som används i många delar av samhället. Inom hälso- och sjukvården spelar psykologisk kunskap en central roll vid behandling av psykisk ohälsa, krisreaktioner, stress och trauman. Exempelvis arbetar psykologer både med samtalsterapi, utredningar och förebyggande insatser. Även sjuksköterskor och läkare behöver ofta kunskap om psykologi för att framgångsrikt skapa goda relationer med sina patienter. Detta är nog vad de flesta associerar psykologi med idag, men psykologi används även långt utanför vårdens väggar.
Inom skolan bidrar psykologer till att skapa trygga läromiljöer och förstå barns utveckling. Inom arbetslivet används psykologiska teorier för att förbättra arbetsmiljöer, rekrytering och ledarskap. Inom rättspsykiatrin görs bedömningar kring risk och ansvarsförmåga. Psykologisk forskning ligger också bakom många av de insikter vi har om konsumentbeteende, gruppdynamik och beslutsfattande, till exempel inom marknadsföring, politik och teknikdesign. Idag är det även populärt att prata om psykologi inom ekonomi, såsom psykologin bakom investeringar på börsen och liknande. Därtill har psykologin en stor påverkan inom sociala medier, nyhetsanvändning och till och med cybersäkerhet. Det finns också en baksida av psykologin som ibland kallas mörk psykologi, det kan du läsa mer om här samt begrepp som omvänd psykologi och biologisk psykologi.
Psykologisk kunskap används för att förstå, förklara, förutsäga och påverka mänskligt beteende. Det finns mängder av böcker om psykologi, vi har samlat flera här så att du kan få en överblick.