Vad är vänlighet?
Vänlighet är den av de fem faktorerna i Big Five som speglar en individs samarbetsförmåga och hjälpsamhet. En person med hög skattning på vänlighet tycker att det är viktigt med social harmoni och god stämning och är därför vänlig, varm och omtänksam i sitt bemötande av andra. Ofta uppfattas sådana personer som empatiska och pålitliga. De egenskaper som forskningen visat ingår i vänlighetsfaktorn i Big Five är tillit, uppriktighet, altruism, regelefterlevnad, blygsamhet och ömsinthet.
Hög vänlighet på Big Five
Personer som skattar högt på vänlighet upplevs som trevliga och empatiska av andra människor. De har ofta en optimistisk livssyn och inom forskningsfältet har det visat sig att de hanterar stress bättre än de med låga skattningar på vänlighet. Sannolikt har det att göra med den optimistiska livssynen och en grundinställning att saker går att lösa.
Personer med hög skattning på vänlighet upplever vidare att det är viktigt att komma överens med andra och enligt flera forskningsstudier deltar de i mer prosociala beteenden än andra. Exempel på prosociala beteenden kan vara att hjälpa andra även om det inte finns någon egen vinning i det, att vara vänlig mot främlingar och att vilja samarbeta. Personer med hög skattning på vänlighet är villiga att kompromissa med sina egna behov för gruppens skull och om det går för långt kan det vara på bekostnad av personen själv.
Låg vänlighet på Big Five
En låg skattning på vänlighet innebär ofta man tenderar att prioritera egna intressen över social harmoni. Man är vanligtvis mindre benägen att ta andras välmående i åtanke när man tar beslut och ofta säger man som man tycker utan att bry sig om vad andra ska tycka. Om en hög skattning på vänlighet innebär hjälpsamhet och empati kan man säga att det motsatta är sant för en person med låga skattningar — de upplevs ofta av andra som otrevliga, icke-samarbetsvilliga och oempatiska. Om poängen på vänlighet är extremt låga kan manipulativa, antisociala och narcissistiska beteenden vara framträdande.
En hjälpare
Det som framförallt är utmärkande för vänlighetsfaktorn i Big Five är tendensen till prosocialt beteende. Att vara vänligt inställd till andra människor är någonting som påverkar hela livsupplevelsen positivt och forskningsstudier har visat att personer med hög skattning på vänlighet till exempel upplever andra människor i mer positivt ljus än andra. De tar stort socialt ansvar och gör ofta goda saker för personer i sin närhet och samhället i stort. De prosociala tendenserna är associerade till flera framgångsfaktorer så som goda ledarskapsegenskaper, stresstålighet och social omtyckthet.
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
På ett motsatt sätt har en låg skattning på vänlighet associerats till egenskaper som kan göra skada mot andra — fientlig inställning och argsint beteende. Personer med låga skattningar på vänlighet har också i forskningsstudier visat sig vara mer benägna till fördomar mot stigmatiserade grupper som exempelvis överviktiga.
Det är dock viktigt att betona att vänligheten inte enbart har positiva konsekvenser. En av underkategorierna till vänlighet är regelefterlevnad (engelskans “compliance”), något som är associerat till blind lydnad av auktoriteter. I ett forskningsexperiment av Begue och kollegor från 2015 visade det sig att personer med hög skattning av vänlighet var mer benägna att administrera elchockar till en oskyldig individ när de blev tillsagda av en auktoritet.
Känner du igen dig?
Alla personlighetsdrag kan upplevas som jobbiga när de dras till sin extrem. En person med väldigt höga skattningar på vänlighet kan lida av att ständigt sätta andras behov framför sina egna. Det är inte ovanligt att det leder till stress och ångest och man kan behöva lära sig att prioritera sig själv och sätta gränser mot andra.
Om du känner igen dig i beskrivningen av hög eller låg vänlighet och upplever det som problematiskt på något vis är du välkommen att boka in dig för ett första bedömningssamtal hos en av våra psykologer. Vi kan hjälpa dig att göra en bedömning av ditt mående och avgöra om någon form av psykologisk behandling skulle vara hjälpsam.