Att förstå dig själv och dina behov är en viktig del i att kunna ta beslut om dig själv och din egen kropp. Mycket i vårt samhälle är dessutom uppbyggt runt relationer och samlevnad. Därför blir sexualitet och könsidentitet också något som direkt kan påverka ditt välbefinnande och din psykiska hälsa.
Vad står HBTQIA+ för?
HBTQIA+ är ett samlingsbegrepp som inkluderar personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med identitet som queer, intersexpersoner och asexuella. “+” står som ett tillägg för de som har andra sexuella läggningar eller könsidentiteter som inte redan benämns i begreppet. Det hela är egentligen ett komplext ämne som omfattar biologiska, kulturella, fysiologiska och psykologiska faktorer.
Homosexuell, bisexuell och asexuell syftar på en persons sexuella läggning. Det kan handla om vem en blir kär i eller attraheras av, och inte. Homosexualitet innebär att attraheras av personer av samma kön medan bisexualitet handlar om att attraheras av personer av både sitt eget kön och annat kön.
Asexualitet handlar om att inte ha en sexuell attraktion till andra.
Transperson är ett paraplybegrepp för transidentiteter. Det kan se olika ut men handlar om att identifiera sig med ett annat kön än det som tilldelades vid födsel.
Queer innebär identiteter som på något vis bryter mot normer för sexualitet, könsidentitet och relationer.
Intersexperson är ett begrepp för personer som har en intersexvariation. Det innebär att personens medfödda anatomi på något sätt varierar från normen om två kön av man och kvinna, t.ex. genom variation i könskromosomer eller genitalia.
HBTQIA+ och psykisk ohälsa
Undersökningar har visat att psykisk ohälsa är särskilt vanligt hos personer som går under begreppet HBTQIA+. Inom den gruppen är transpersoner och bisexuella kvinnor särskilt drabbade. Sambandet mellan att bli utsatt för diskriminering, trakasserier och våld, samt att identifiera sig under begreppet HBTQIA+ har framhållits som en delvis förklaring till den höga förekomsten av psykisk ohälsa inom gruppen. Det finns självklart flera anledningar till varför personer utvecklar psykisk ohälsa oberoende den sexuella läggningen och könsidentiteten.
Det faktum att gruppen är särskilt utsatt på olika vis har gjort att folkhälsomyndigheten fastställt att HBTQIA+ som grupp behöver stärkta rättigheter och hälsa.
När ska du söka stöd?
Om du har mått dåligt en längre tid och inte vet hur du ska hantera det eller upplever att tidigare strategier inte längre fungerar kan det vara klokt att söka hjälp. Det gäller även om du skulle ha funderingar på könsidentitet, sexuell läggning eller att vara på ett sätt som inte går i linje med normen eller din identitet. Det finns flera olika resurser du kan vända dig till t.ex skolkurator, Ungdomsmottagningen, psykolog på vårdcentral eller privat mottagning och om det skulle behövas kan du via vårdcentralen remitteras vidare till specialistvård.
Du kan också boka ett första bedömningssamtal hos en av våra 200 psykologer här på Mindler. De psykologer som har särskild kunskap inom HBTQIA+ har det oftast markerat på sin profil.
Du kan söka till HBTQIA+ psykologer oavsett om det du söker för är kopplat till HBTQIA+ paraplyet eller inte. Det räcker att du vill att psykologen du träffar har kunskap inom området även om du skulle söka för exempelvis depression, stress eller ångest som är helt orelaterat till det.