Vad är tandläkarskräck?
Att lida av tandläkarskräck innebär att du har en stark rädsla för att besöka tandläkaren. Du kan också vara rädd för saker som kopplas till tandläkare så som borrar, sterila miljöer med britsar och liknande. Det är väldigt vanligt att framförallt vara rädd för de verktyg som tandläkaren använder vid en undersökning. Tandläkarskräck finns av olika grad, allt från milda besvär då man drabbas av ångest vid det årliga besöket hos tandläkaren — till svår grad då personen kanske är helt oförmögen att söka tandvård trots smärta och besvär. Vanliga symtom som personer med tandläkarskräck upplever är yrsel, värmevallningar, oro och ångest, svettningar, panikkänslor och flyktimpulser.
Tandläkarskräck är problematiskt då det hindrar många från tandvård, vilket i sin tur kan leda till svåra besvär med tandlossning, karies och infektioner.
Är tandläkarskräck en fobi?
Man brukar säga att ungefär 20 % av befolkningen lider av tandläkarskräck i någon form, vilket till exempel innebär att man har ångest och känner sig orolig inför kommande tandläkarbesök. Det är dock enbart 5 % av dem som lider av svår tandläkarskräck, något man skulle kunna klassificera som tandläkarfobi, så kallad dentofobi.
Det som avgör om det är tandläkarskräck eller dentofobi är alltså hur starka symptomen är och framförallt hur hindrad man blir av dem i vardagen. Att lida av en fobi innebär att man har en irrationell och stark rädsla för en särskild företeelse. Ofta leder rädslan till ett undvikande som påverkar livet negativt. Som nämns ovan undviker personer med tandläkarskräck och dentofobi ofta att söka tandvård, vilket kan leda till stora fysiska besvär, smärta och skam över den bristande munhälsan.
Orsaker till tandläkarskräck
Det finns flera skäl till att någon utvecklar tandläkarskräck. Nedan följer några av de vanligaste orsakerna:
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Tidigare negativ upplevelse: om man har varit med om en situation då man upplevt stark rädsla är det vanligt att hjärnan sedan kopplar den situationen till fara och signalerar genom ett ångestpåslag i kroppen. Du kanske till exempel tyckte att det var läskigt och obehagligt att laga ett hål hos tandläkaren som barn, vilket lett till en association om att tandläkarbesök innebär en fara.
Benägenhet till ångest: vissa personer har lättare att utveckla ångest än andra. Man har i forskningen sett att vissa personer har genetiska faktorer som gör dem mer benägna att utveckla fobier överlag.
Rädslosmitta: kanske har du växt upp med en förälder eller syskon med tandläkarskräck? I vissa fall kan rädsla smitta av sig och om till exempel ett förälder har ett starkt undvikande av tandläkare på grund av sin egen rädsla, så har man sett i studier att det kan leda till rädsla även hos barnet.
Känsla av utsatthet: det finns många aspekter av ett tandläkarbesök som är associerat till utsatthet och hjälplöshet. Man är ofta utelämnad i en obekväm ställning på britsen i det skarpa ljuset och har inte möjlighet att prata eller föra sig som vanligt under själva undersökningen. Ibland förekommer även smärta under undersökningen. Det är kanske inte så konstigt att många drabbas av tandläkarskräck och detta gör det extra viktigt för tandläkare att bemöta sina patienter med empati och förståelse.
Behandling för tandläkarskräck
Om tandläkarskräcken är svår och det rör sig om dentofobi är den rekommenderade behandlingen kognitiv beteendeterapi (KBT). Socialstyrelsen rekommenderar den behandlingsformen eftersom det är den med bäst forskningsstöd när det gäller behandling av specifika fobier, varav dentofobi är en.
Om man går i KBT för tandläkarskräck får man närma sig rädslan steg för steg genom ett metod som kallas exponering. Det är vanligt att man först får, tillsammans med behandlaren, titta på bilder av tandläkarverktyg eller liknande, för att sedan gradvis närma sig de saker eller situationer som väcker mer kraftiga rädslorna. En behandling skulle till exempel kunna avslutas med ett besök på en tandläkarmottagning.
Behandling om fobier sker inom primärvården och anses generellt sett vara lättbehandlade. Barn och ungdomar som lider av dentofobi behandlas på antingen Första linjen alternativt BUP beroende på svårighetsgrad.
Vad kan jag göra själv?
Det finns mycket som du kan göra själv om du lider av tandläkarskräck. Nedan följer några punkter på saker du kan göra för att minska eller helt bli av med din rädsla:
Exponera dig för rädslan: enligt inlärningspsykologiska principer blir en rädsla starkare om du undviker det som du är rädd för. Det är därför bra om du kan utsätta dig för rädslan i små doser. Du skulle till exempel kunna börja med att titta på bilder eller filmklipp av tandläkare eller tandläkarinstrument om det känns överkomligt. För att det ska bli en bra exponering är det viktigt att din ångest inte är för stark, men inte heller för svag. Det är också viktigt att inte avbryta för tidigt då man i så fall lär hjärnan att det var undvikandet/avbrytandet som lättade ångesten.
Prata om din rädsla: ytterligare ett sätt att exponera sig på är att prata om rädslan. Det kan vara skönt att prata med en vän eller familjemedlem och bli bemött med förståelse och stöd.
Förbered dig inför tandläkarbesök: fundera på om det kan vara någonting som skulle få tandläkarbesöket mindre ångestladdat för dig. Många tycker att det kan vara skönt att direkt säga till tandläkaren att man är rädd. Då kan tandläkaren ta extra hänsyn till det och vara stöttande. Andra tycker det kan vara skönt att ta med en anhörig som stöd under besöket.
Be om bedövning: om du ska göra ett ingrepp som gör ont kan du alltid be om bedövning.
Andningstekniker: det finns särskilda andningstekniker som du kan använda för att slappna av och motverka ångest inför och under själva tandläkarbesöket. En vanlig övning kallas “djupandning” och innebär att du andas in djupt genom näsan och sedan ut genom munnen. Du kan lägga en hand på magen när du andas för att känna att luften verkligen tar sig långt ner. Testa att låta utandningen ta dubbelt så lång tid som inandningen.
Tandläkare med särskild kompetens om bemötande: i de flesta stora städer som Stockholm, Göteborg och Malmö finns tandläkare med särskild utbildning och kompetens kring bemötande av personer med tandläkarskräck. Om du googlar på din stad kan du undersöka om det finns någon tillgänglig just där.
Hur söker jag hjälp?
Om du upplever att du inte kan hantera din tandläkarskräck på egen hand och den till exempel skapar svårigheter i form av undvikande av tandläkarbesök kan det vara en god idé att söka hjälp för dina besvär. KBT är den mest effektiva och långsiktiga lösningen på problemet. Våra psykologer i Mindler-appen kan hjälpa dig att göra en bedömning av ditt tillstånd och erbjuder KBT-behandling vid behov. Du kan också kontakta din vårdcentral för att få hjälp.