Klaustrofobi

Vad är klaustrofobi?

Klaustrofobi är en så kallad specifik fobi som kretsar kring en stark rädsla för trånga utrymmen eller att bli instängd. Ofta använder vi ordet “klaustrofobi” i mer vardagliga och slarvliga ordalag, som ett uttryck för en rädsla som inte nödvändigtvis behöver uppfylla diagnoskriterierna för en specifik fobi. Vanliga platser där känslor av klaustrofobi lätt kan uppstå är i hissar, vid magnetröntgenundersökningar, i trånga rum utan fönster eller i gångtunnlar.

Det är vanligt med klaustrofobiska känslor i mer eller mindre uträckning, men det är först när känslorna når en fobisk nivå som de kräver behandling. Man brukar säga att det rör sig om en fobi när rädslan är överdriven eller irrationell, då den triggas av specifika objekt eller platser och när den leder till betydande lidande eller funktionsnedsättning i vardagen. När man har en fobi är det också vanligt att man undviker sådant som kan associeras med rädslan, till exempel att man tar en omväg till jobbet varje dag för att slippa den obehagliga gångtunneln.

Vanliga symtom vid klaustrofobi

Nedan listas vanliga symtom som kan uppstå vid klaustrofobiska situationer:

• Panikkänslor

• Symtom på panikångest som till exempel andnöd, svettningar eller värmevallningar

• Ångest eller oro

• Rädsla att inte kunna andas eller för att dö

• Yrsel

• Illamående

• Rädsla att förlora kontrollen

• Starka flyktimpulser

• Undvikande av olika typer av trånga utrymmen, att man till exempel tar trappan istället för hissen

Test för klaustrofobi

Självskattningsformuläret CLQ består av 26 påståenden och brukar användas för att bedöma grad av klaustrofobi inom vården och i andra sammanhang. Det finns en svensk översättning av psykologen Per Carlbring som enkelt går att finna genom sökning på nätet.

Hur behandlas klaustrofobi?

Specifika fobier så som klaustrofobi behandlas oftast med kognitiv beteende terapi (KBT). Det är den behandlingsform som enligt forskningen är mest effektiv. En central komponent i behandlingen kallas för exponering, vilket innebär att man gradvis närmar sig det som framkallar rädslan. Ofta börjar man med att utsätta sig för medelsvåra situationer och trappar sedan upp svårighetsgraden steg för steg. Vid klaustrofobi kan det till exempel handla om att börja med att se på filmklipp med någon som befinner sig i ett trångt utrymme, för att sedan prova själv tillsammans med sin psykolog. Man kan till exempel gå till en gångtunnel eller offentlig toalett och där öva på att hantera rädslan. För att en exponeringsbehandling ska vara effektiv är det viktigt att inte avbryta för tidigt, då lär man hjärnan att det blir bättre av att undvika och rädslan förstärks ofta på sikt. Om man däremot stannar kvar i känslan och situationen kommer man att upptäcka att intensiteten sakta lägger sig och att det blir enklare och mindre ångestladdat för varje gång.

Utmana klaustrofobi på egen hand

Om du upplever en rädsla för trånga utrymmen som inte påverkar ditt mående i allmänhet eller leder till undvikanden (som vid en fobi), men som ändå känns besvärande — kan du prova att utmana dig på egen hand. Du kan då utgå från samma principer som vid en exponeringsbehandling:

• Börja med att läsa på om klaustrofobi. Det kan hjälpa att förstå mer om det man upplever.

• Skriv en lista med svåra situationer som berör din rädsla för trånga utrymmen. Det kan till exempel handla om: 1. att åka hiss, 2. gå genom gångtunnlar och 3. gå på den trånga toaletten i källaren.

• Du kan sedan börja att “öva” på den situation som känns lättast på din lista. Testa att stanna kvar en längre stund tills rädslan eller ångesten har lagt sig. Om rädslan initialt är 7/10 på en skala kan du lämna situationen när rädslan har gått ner till 4/10.

• Öva gärna ofta och mycket — desto mer och längre stunder desto snabbare kommer klaustrofobin att lägga sig.

• När du märker att du klarar av de situationer som framkallar måttlig ångest kan du slutligen börja öva på den situationen som känns allra svårast på din lista.

• När du utmanar rädslan i stunden kan det hjälpa att andas djupt och långsamt, med stöd från magen. Det finns många olika typer av andningsövningar som du kan prova dig fram med.

• Om det känns för jobbigt eller svårt att öva på egen hand kan du ta hjälp av någon du litar på som kan stötta dig genom processen. Om det ändå känns för svårt kan du läsa nedan om hur du kan gå tillväga.

Om du mår dåligt

Om du lider av klaustrofobi och det påverkar ditt mående negativt kan du söka professionellt hjälp. Våra psykologer på Mindler kan hjälpa dig att göra en bedömning av klaustrofobin och vilken typ av behandling du eventuellt skulle kunna behöva för att må bättre. Du ska inte behöva må dåligt på egen hand — du kan enkelt boka in dig för ett första bedömningssamtal via vår app.