Språkstörning

Vad är en språkstörning?

En person med språkstörning (på engelska kallat developmental language disorder, DLD) har en nedsatt språkförmåga, vilket påverkar individens möjlighet att kommunicera med andra. Språkstörningen kan påverka olika aspekter av språket — språkförståelsen (att förstå och tolka det som sägs, till exempel enskilda ord eller meningar) och språkproduktionen (att uttrycka sig i ord, grammatiskt, eller svårigheter att uttala vissa ljud). För att få diagnosen språkstörning måste tydliga svårigheter framträda inom flera olika livsområden.

Enligt det svenska Afasiförbundet lider 7-8 % av alla barn, en eller två i varje klass, av språkstörning och 1-2 % har en grav eller mycket grav språkstörning.

Vanliga symtom vid språkstörning

Eftersom det finns många olika sorters språkstörningar som tar sig varierade uttryck är det svårt att lista alla typer av symtom. Nedan följer en lista av de vanligaste symtomen vid en språkstörning:

• Barnet är sen med att börja prata.

• Har svårt att förstå ord och meningar. Svårt att förstå instruktioner.

• Talet går väldigt fort och barnet snubblar över orden. Det blir otydligt för andra.

• Talet stoppas upp och blir hackigt trots att barnet vet vad hen vill få sagt.

• Svårigheter att uttala vissa språkljud och ord jämfört med barn i samma ålder.

• Svårt att uttrycka längre och mer komplexa meningar.

• Hittar inte de rätta orden.

• Svårigheter att lära sig nya ord och uttryck.

• Svårt att lära sig grammatiska regler.

Olika typer av språkstörningar

Som sagt finns det många olika typer av språkstörningar. Här listas de vanligaste:

• Expressiv språkstörning: innebär svårigheter med uttrycksförmåga, till exempel gällande uttal eller att hitta rätt ordval.

• Impressiv språkstörning: innebär svårigheter med språkförståelse.

• Generell språkstörning: svårigheter med både språkförståelse och uttrycksförmåga.

• Fonologisk språkstörning: innebär uttalssvårigheter samt svårigheter att uppfatta och skilja på olika språkljud.

• Grammatisk språkstörning: svårigheter att förstå eller uttala olika grammatiska konstruktioner. Det kan handla om problem med att bygga meningar, böja ord eller att använda rätt ordföljd.

• Pragmatisk språkstörning: innebär svårigheter med att veta på vilket sätt språket används i sociala sammanhang.

• Semantisk språkstörning: litet ordförråd och svårigheter att förstå och hitta passande ord i olika situationer.

Vad beror språkstörningar på?

Svårigheter med kommunikation, tal och språk har att göra med grundläggande funktioner i hjärnan. Flera områden i hjärnan behöver samarbeta för att vi ska kunna utföra komplicerade uppgifter som att uttala en mening eller reagera på något som någon annan säger. Vid en språkstörning avviker utvecklingen av dessa förmågor jämfört med hur det ser ut hos andra barn i samma ålder. Det är därför det kallas en utvecklingsrelaterad störning (developmental disorder på engelska).

Språkstörningar kan bero på en rad olika anledningar, ofta spelar ärftlighet en stor roll. Forskning visar på att 30-70 % av alla barn med språkstörningar har släktingar med liknande svårigheter.

Det finns också vissa riskfaktor. Riskfaktorerna orsakar inte språkstörningen, men kan bidra till att den utvecklas. Några sådana riskfaktorer är tillväxthämning under graviditeten, att vara för tidigt född och hörselproblematik. Det är också vanligt att språkstörningar förekommer tillsammans med andra tillstånd så som intellektuell funktionsnedsättning, ADHD, autism och dyslexi.

Barn med språkstörningar

Språk och tal är en viktig del i barnets utveckling och många föräldrar oroar sig för att deras barn ska vara sent i utvecklingen. I de allra flesta fall är det ingenting att oroa sig för, och barnet kommer ikapp helt av sig självt, men ibland kan det vara så att barnet faktiskt behöver utredas för språkstörning för att kunna få rätt hjälp. På BVC genomförs språkscreening på alla barn enligt rutin vid 2,5-3 års ålder. Om språksvårigheter framkommer då kan BVC hjälpa till att skicka en remiss till rätt insats. Det är ovanligt med insatser gällande språkutveckling före 2,5 års ålder. Detta beror på att variationen i språkutveckling är stor i sådan ung ålder, att det faller inom den förväntade utvecklingen. En vanlig myt är att språksvårigheter hos barn orsakas av att barnet talar flera språk. Detta talar emot modern forskning som istället visar på vikten av att fortsätta prata de modersmål som finns i hemmet. Du ska inte sluta tala ditt modersmål och de språk som används till vardags i hemmet då du upplever att barnet är sent i talutvecklingen, utan fortsätta precis som vanligt. Det är vanligt att flerspråkiga barn börjar prata senare men sen kommer ikapp jämnåriga och kan ha en styrka i flerspråkigheten. De flesta barn kommer som sagt ikapp helt av sig själva.

Det är dock viktigt att uppmärksamma om reella svårigheter finns. Då kan du ta upp din oro med BVC, skolan eller vårdcentralen. De kan hjälpa ditt barn att få den hjälp hen behöver. Ett exempel på lätta problem är svårigheter att uttala vissa ord. Ett svårare problem kan vara svårigheter att förstå och uttala ord och meningar. Svårigheterna kan ändras över tid och ta olika uttryck beroende på i vilken ålder barnet är i.

Vuxna med språkstörningar

Språkstörningar är som tidigare nämnts utvecklingsrelaterade och uppstår i barndomen, och då vanligen med ärftlighet som en tydlig faktor. Språkstörningar kan också uppstå som följd av en olycka eller fysiologisk sjukdom, men då räknas det inte som en utvecklingsrelaterad språkstörning (DLD).

Ibland kvarstår de språkliga svårigheterna som man hade som barn. Det kan vara besvärligt inom flera olika livsområden. Socialt kan det orsaka svårigheter då man kanske lätt missförstår vad andra säger eller missar undertonen i samtalet. En språkstörning kan också leda till läs- och skrivsvårigheter, vilket i sin tur kan orsaka stora besvär på utbildningar och i yrkeslivet.

Det behöver inte alltid märkas tydligt att någon lider av en språkstörning, vilket i sig kan vara tufft för den drabbade. Man har kanske förväntningar på sig som känns svåra att leva upp till.

Språkstörning och intelligens

Det är ett vanligt missförstånd att språkstörningar har med intelligensen att göra, så är nämligen inte fallet. Som tidigare nämnts kan dock språkstörningar förekomma tillsammans med andra tillstånd, och om personen också har en intellektuell funktionsnedsättning utöver språkstörning kan intelligensen vara påverkad.

Utredning och behandling

Om ditt barn ska utredas för språkstörning kommer hen att få träffa en logoped. Logopeder är experter på svårigheter med tal, kommunikation och språk, och kommer att ställa frågor till både dig och ditt barn om svårigheterna ni upplever. Logopeden gör också olika tester där det undersöks vad ditt barn kan och vad hen har svårt med. Ibland kan det vara aktuellt att också träffa andra yrkesgrupper, som till exempel en psykolog eller läkare. Därefter är utredningen klar och logopeden berättar vad hen har kommit fram till och eventuell diagnos presenteras.

Ditt barn kommer också att erbjudas behandling och hjälpmedel utifrån sina svårigheter. Ett viktigt första steg är att få information om språkstörningen så att både du som förälder och barnet (utifrån ålder och mognad) bättre kan förstå vad det handlar om. Därefter hjälper logopeden till att lägga upp en behandlingsplan som anpassas efter barnets ålder. Några olika former av hjälp som man kan få är:

• behandling hos logoped med regelbundna träffar

• övningar att ta med sig hem

• olika typer av stöd i förskola eller skola

• gruppbehandling med andra som har liknande svårigheter

Ett komplement som ofta används vid språkstörningar är metoden TAKK som är ett typ av teckenspråk som underlättar kommunikationen.

Hur söker jag hjälp?

Om du misstänker att ditt barn har en språkstörning kan du kontakta BVC eller skolans elevhälsa beroende på hur gammalt ditt barn är. I vissa regioner kan man också vända sig direkt till en logopedmottagning, men det ser olika ut.

Om du är vuxen och misstänker att du har en språkstörning som du aldrig tidigare fått hjälp med kan du börja med att vända dig till din listade vårdcentral, så hänvisar de dig vidare till rätt insats. Mindler jobbar inte med språkstörningar.