Att ha god mental hälsa betyder inte att vi alltid mår bra, men att vi oftast har en inre balans och återhämtar oss efter motgångar. Det kan se olika ut för olika personer, men några grundläggande faktorer som enligt forskning främjar mental hälsa är:
Meningsfulla relationer; Känna sig sedd och kunna vara sig själv i en trygg social kontext är en av de starkaste skyddsfaktorerna för mental hälsa.
Sömn och återhämtning; God sömn är grundläggande för hjärnans funktion, känsloreglering och stresstålighet. Brist på återhämtning ökar risken för mental ohälsa.
Fysisk aktivitet; Regelbunden rörelse kan minska stress och ångest, stärka självkänslan och förbättra både sömn och kognitiv funktion.
Självmedkänsla och acceptans; Att kunna möta sig själv med vänlighet i stället för självkritik är starkt kopplat till mentalt välbefinnande. Dessutom stärker det vår motståndskraft att acceptera att livet innehåller svårigheter.
Meningsfullhet och riktning; Att känna att livet har innehåll och mål, även i det lilla, är viktigt. Det behöver inte vara stora livsprojekt, ibland räcker det med något att se fram emot eller bidra till.
Balans mellan krav och resurser; En god mental hälsa gynnas av en vardag där vi har tillräckligt med resurser, såsom tid, stöd och ork. Det krävs för att klara av de krav vi ställs inför
Mental ohälsa
Mental ohälsa, ibland kallad psykisk ohälsa, är ett samlingsbegrepp för tillstånd där den psykiska hälsan är nedsatt. Det kan handla om tillfälliga symtom som stress, oro eller sömnproblem eller mer långvariga tillstånd som depression, ångestsyndrom eller utmattning. Mental ohälsa påverkar hur vi tänker, känner, fungerar och relaterar till andra i vardagen.
Mental hälsa och mental ohälsa är som två sidor av samma spektrum, där de flesta människor rör sig fram och tillbaka beroende på livssituation, belastning och stöd. Det är dock inte helt svart vitt eller “antingen eller”. En person kan ha mental ohälsa och samtidigt ha fungerande delar av livet och tvärtom kan en person ha god psykisk hälsa även om denne har vissa svårigheter.
Mental ohälsa kan bero på en kombination av faktorer såsom:
Stress och livskriser (t.ex. separation, arbetsbelastning, sorg)
Trauman eller uppväxtmiljö
Genetisk sårbarhet
Borde jag söka hjälp hos en psykolog?
Har livet varit tungt och påfrestande den senaste tiden? Med hjälp av följande test kan du få en fingervisning om det är dags att söka hjälp.
Brister i återhämtning, sömn eller socialt stöd
Sjukskrivning vid mental ohälsa
Sjukskrivning på grund av mental ohälsa är i dag en av de vanligaste orsakerna till längre sjukfrånvaro. Vanliga diagnoser är utmattningssyndrom, depression och ångesttillstånd. Vid sjukskrivning är det viktigt att individen får rätt stöd, ofta i form av samtalsbehandling, anpassning av arbetsmiljö och återhämtningsstrategier.
Skillnad mellan mental och psykisk hälsa
I många sammanhang används orden psykisk hälsa och mental hälsa som synonymer, vilket inte alltid är helt fel. Båda handlar om hur vi mår inuti: våra känslor, tankar, beteenden och vår förmåga att hantera livet. Men ibland används begreppen med olika nyans beroende på sammanhang.
Psykisk hälsa är vanligare inom vård, forskning och har en stark koppling till känsloliv, diagnoser eller symtom. Det rör hur vi mår känslomässigt och socialt. Mental hälsa har oftare en mer bred innebörd, som även inkluderar kognitiva funktioner som koncentration, beslutsfattande och problemlösning. Det används mer generellt för att beskriva hur hjärnan fungerar i vardagen och hur vi hanterar livets utmaningar. I Sverige gör vi dock sällan skillnad på dessa begrepp.
Hjälp vid mental ohälsa
Om du behöver akut hjälp ring till 112 eller kontakta en psykisk akutmottagning.
För att få hjälp med mental ohälsa kan man hitta psykologer eller kuratorer på en vårdcentral, Mindler eller andra online psykologer. För barn- och ungdomar finns det även ungdomsmottagningar, vårdcentral, elevhälsan, BUP och familjerådgivningen. Du brukar hitta information om dessa på deras hemsidor, alternativt kan din vårdcentral ha information om kontaktvägar.