Klinisk psykologi innefattar bland annat:
Psykopatologi, som handlar om att förstå och beskriva olika former av psykisk ohälsa. Som exempel depression, ångest, tvångssyndrom eller psykotiska tillstånd. Det är en central del av klinisk psykologi, eftersom det ger en grund för att identifiera och förklara varför människor mår psykiskt dåligt.
Psykoterapi, som är en behandlingsform där psykologiska metoder hjälper människor att förstå sig själva, bearbeta svårigheter och utveckla fungerande strategier. Psykoterapi är det huvudsakliga verktyget inom klinisk psykologi för att behandla psykisk ohälsa och förbättra individens mående och livskvalitet.
Psykosomatik, som beskriver samspelet mellan kropp och psyke, alltså hur psykiska faktorer kan påverka fysiska symptom eller sjukdomsförlopp. Inom klinisk psykologi sker ibland ett arbete med patienter som har kroppsliga besvär där stress, oro eller känslomässiga faktorer spelar en roll.
Klinisk psykologi som arbete
Kliniska psykologer arbetar med människor som upplever allt från nedstämdhet, ångest och trauma till mer komplexa psykiatriska tillstånd. Arbetet kan ske i olika miljöer såsom i primärvården, på psykiatriska mottagningar, inom företagshälsovård eller via digitala vårdplattformar. Psykologer som jobbar kliniskt, kan ibland kallas lite krasst för kliniker.
Detta innebär att de oftast jobbar med några eller flera av dessa uppgifter:
Bedöma - Bedömningar kan innefatta samtal, observationer och ibland psykologiska test, och syftar till att skapa en helhetsbild av personens mående, resurser och behov.
Behandla - Utifrån bedömningen utformas behandling, ofta baserad på evidensbaserade metoder som kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk terapi eller andra förhållningssätt.
Utbilda - Ibland kan kliniker exempelvis utbilda andra professioner eller patientgrupper om särskilda områden som är relevanta för deras verksamhet eller patienters problematik.
Utreda - Utredningar av psykiatriska diagnoser eller neuropsykiatriska tillstånd är något som kliniska psykologer genomför. Det liknar processen vid bedömningen, men fördjupas då vid särskilda områden.
Borde jag söka hjälp hos en psykolog?
Har livet varit tungt och påfrestande den senaste tiden? Med hjälp av följande test kan du få en fingervisning om det är dags att söka hjälp.
Klinisk psykologi kan hjälpa människor att förstå sig själva bättre, stärka sitt fungerande i vardagen och skapa ett mer meningsfullt liv.
De olika inriktningarna för klinisk psykologi
Det finns två särskilt stora inriktningar inom klinisk psykologi.
KBT, Kognitiv beteendeterapi, fokuserar på samspelet mellan tankar, känslor och beteenden. Terapin är ofta strukturerad och inriktad på att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden. KBT används ofta vid exempelvis ångest, depression och fobier.
PDT, Psykodynamisk terapi, utgår från att omedvetna konflikter och tidigare erfarenheter påverkar vårt nuvarande mående. Terapin fokuserar på att förstå känslomässiga mönster och relationer över tid. Den är ofta mer reflektiv.
Det finns många fler inriktningar utöver dessa två, bland annat interpersonell terapi, existentiell terapi och familjeterapi.