Vad är kognitiv dissonans?
Kognitiv dissonans är en term som används för att beskriva den psykologiska obehagskänslan som upplevs genom att samtidigt hålla två eller flera oförenliga övertygelser, attityder eller värdegrunder. Att vara konsekvent när det kommer till vårt förhållningssätt är viktigt för psykologisk stabilitet och att känna sig trygg. När vi har åsikter som är självmotsägande skapar det därför oro och obehag. För att lindra obehaget av kognitiv dissonans är det vanligt att vi försöker bortförklara, förneka eller undvika ny information som ifrågasätter vår befintliga värdegrund.
Hur känner man igen kognitiv dissonans?
Att möta motstridiga tankegångar är någonting alla i viss mån upplever, i många fall dagligen. Detta är en inre process, och det betyder att vi inte alltid är medvetna om att det är just kognitiv dissonans som vi upplever.
Nedan följer några vanliga uttryck av kognitiv dissonans:
Skuldkänslor/självförebråelse som grundar sig i någonting du tidigare gjort eller ett minne du har
Ständiga försök att rationalisera beslut eller handlingar
Obehagskänsla eller oro innan ett beslut fattas
Skam eller förlägenhet över saker du tyckt eller tänkt
Försök att undvika eller dölja det som vi tidigare tyckt eller gjort
Att känna obehag inför sociala påtryckningar i det som inte är förenligt med dina egna värdegrunder
Valet att ta in information som går i linje med vad en själv tycker och bortse från motstridig information
Orsaker till kognitiv dissonans
Det finns många och varierande orsaker till kognitiv dissonans. Nedan följer ett par exempel som kan väcka processen inom oss:
Tvingad till visst beteende som inte passar befintlig värdegrund
Ibland hamnar vi i situationer där vi är tvingade att anamma beteende som motsäger vår egna personliga värdegrund. Vanligast är situationer relaterade till skola, jobb eller andra plikter. Sociala situationer där grupptryck har förmåga att påverka är också vanliga tillfällen för kognitiv dissonans.
Förändring i världsåskådning som följd av ny information
Att få tag på ny information om någonting vi tidigare hade en stark åsikt kan leda till kognitiv dissonans. Om du till exempel lär dig att ditt beteende är skadligt och att du dessutom haft detta beteende under lång tid kan detta leda till kognitiv dissonans. Det är svårt att medge att en bidragit negativt till något.
Exempel på (ofta omedvetna) strategier som används för att undvika kognitiv dissonans i dessa fall är att försöka rättfärdiga sitt tidigare beteende, svartmåla den nya informationen eller helt enkelt ignorera den. Detta kan lindra känslan av kognitiv dissonans, men det löser inte det psykologiska dilemmat som ger upphov till den.
Tuffa beslut
Under en dag fattas många beslut – både lätta och svåra. När vi ställs inför två beslut som är likartade är det vanligt att uppleva dissonans eftersom besluten är lika tilltalande. Detta är en av anledningarna till att det är så psykologiskt utmattande för oss att fatta många beslut under kort tid. Varje beslut måste hantera viss påföljande kognitiv dissonans.
När ett beslut väl har fattats måste människor hitta sätt att rättfärdiga det för att reducera de naturliga obehagskänslor som följer. Detta åstadkommer vi genom att hitta förklaringar till att just det beslutet som fattades är det rätta, så att vi kan fortsätta utan obehagskänslan som orsakas av tvivel. Här är det också viktigt att understryka att processen sker självständigt och beror inte på något sorts objektivt ramverk. Så länge vi kan rättfärdiga vårt beteende för oss själv och för andra har vi undvikit den kognitiva dissonansen. Beteende som är lättare att rättfärdiga kommer därför vara vanligare och detta har som sagt ingenting att göra med huruvida det är sakligt korrekt eller inte.
Konsekvenser av svår kognitiv dissonans
Styrkan av den kognitiva dissonansen beror på flera saker, bland annat hur högt den brutna värdegrunden värderas samt hur inkonsekvent en är i förhållande till sina egna förväntningar. Nedan beskrivs möjliga konsekvenser av långvarig och svår kognitiv dissonans vid brist på hjälpsamma hanteringsstrategier.
Personlighetskris
I de fall då ditt beteende går emot personen du anser dig själv vara och inte enbart dina trossatser, kan du påbörja en personlighetskris som potentiellt kan leda till psykologiska problem.
Försämrad självkänsla
Det finns en möjlighet att kognitiv dissonans påverkar hur en ser sig själv, vilket kan leda till skuldkänslor och en försämrad självkänsla.
Fysisk eller psykologisk stress
Kognitiv dissonans kan vara stressande och generera en obehaglig känsla av inre konflikt. Detta kan påverka en persons mentala och fysiska hälsa om det inte hanteras på ett konstruktivt sätt.
Att hantera dissonans
När personer har interna konflikter mellan tankar, övertygelser eller åsikter, kommer de vidta åtgärder för att minska dissonansen och obehagskänslan. Huruvida detta görs på ett hjälpsamt sätt eller inte beror helt och hållet på hur pass medveten processen är.
Nedan följer några exempel på hur en hjälpsam hanteringsstrategi kan se ut:
Självreflektion
Ta dig tid att reflektera över dina övertygelser, värderingar och beteenden. Försök att förstå varför kognitiv dissonans uppstår och identifiera de specifika områdena där det finns konflikt. Ju mer självinsikt du har, desto bättre kan du hantera dissonansen.
Försök vara öppensinnad
Undvik att ignorera eller förneka information som skapar kognitiv dissonans. Istället, sträva efter att vara öppen för olika perspektiv och information, även om det är utmanande.
Anpassning
Om möjligt, överväg att justera dina övertygelser eller beteenden för att skapa en större konsistens. Detta kan innebära att omvärdera och ändra dina övertygelser eller att justera ditt beteende för att bättre överensstämma med dina övertygelser.
Sök stöd
Diskutera dina tankar och känslor med andra människor. Ibland kan en extern synvinkel hjälpa dig att se samband och möjliga lösningar på kognitiv dissonans. Vänner och familj kan vara till stor hjälp.