Kognitiv dissonans

På denna sida kan du läsa om kognitiv dissonans, vad det kan leda till och hur man kan hantera det.

Mindler är Sveriges största digitala psykologmottagning. Vi är en del av primärvården vilket innebär att ett samtal med någon av våra psykologer kostar som ett vanligt vårdbesök.

Vad är kognitiv dissonans?

Kognitiv dissonans är en term som används för att beskriva den psykologiska obehagskänslan som fås genom att samtidigt hålla två eller flera oförenliga trossatser, attityder eller värdegrunder. Att vara konsekvent när det kommer till vårt förhållningssätt är viktigt för psykologisk stabilitet. Att ha åsikter som är självmotsägande skapar därmed oro och obehagskänsla. Man behöver inte nödvändigtvis vara medveten om orsaken till den kognitiva dissonansen. Vanligtvis är det snarare tvärtom, man brukar omedvetet undvika tankegångar som betonar dissonans. 

Kognitiv dissonans är inte exklusivt för mentala processer. Om man håller en viss attityd, värdegrund eller trossats och i sitt beteende motsäger den, har man perfekt grogrund för kognitiv dissonans, alltså ett omedvetet undvikande av bemötandet av två oförenliga aspekter av ens person. I extrema fall fungerar det som en sorts försvarsmekanism mot svåra obehagskänslor och stress. Kognitiv dissonans kan därmed avvecklas enbart under längre perioder.

Inkonsekventa inställningar eller beteenden motiverar olika sorters individuella hanteringsstrategier. För att lindra obehaget av kognitiv dissonans är det vanligt att man försöker bortförklara, förneka eller undvika ny information som ifrågasätter en befintlig värdegrund.

Hur känner man igen kognitiv dissonans?

Kognitiv dissonans är någonting alla i viss mån genomgår, i många fall dagligen. Detta betyder däremot inte att det är lätt att känna igen. Tyvärr finns det inga klara knep för hur du ska gå till väga för att undvika eller känna igen kognitiv dissonans. Genom att hålla i åtanke samtliga nedanstående aspekter av kognitiv dissonans kan du däremot göra ditt absolut bästa. Kom ihåg att dessa ”symptom” av kognitiv dissonans sannolikt kan grunda sig i helt andra saker. Psykologi är komplext och individuellt, och det är upp till dig och eventuell en psykolog att personspecifikt undersöka saken.

Nedan följer några vanliga tecken på kognitiv dissonans:

  • Skuldkänslor/självförebråelse som grundar sig i någonting du tidigare gjort eller ett minne du har
  • Ständiga försök att rationalisera beslut eller handlingar (värt att poängtera att detta är en naturlig process som ej i sig självt är tecken på kognitiv dissonans)
  • Obehagskänsla eller oro innan ett beslut fattas
  • Skam eller förlägenhet över saker du har gjort eller gör och försök att dölja dina handlingar
  • Att vara starkt motiverad av sociala påtryckningar, även om det egentligen inte är någonting som är förenligt med dina egna värdegrunder

Orsaker till kognitiv dissonans

Om man ska vara krass finns det lika många orsaker till kognitiv dissonans som det finns människor, men det finns några gemensamma aspekter. Kom ihåg att beskrivningen här är ytterst generell och riktar sig mot den övergripande allmänheten. För mer riktat råd söker du med fördel dig till en psykolog som dels har utbildningen, dels förmågan att individuellt anpassa sin kunskap till just dig.

Tvingad till visst beteende som inte passar befintlig värdegrund

Ibland hamnar man i situationer där man är tvingad att anamma beteende som motsäger ens personliga värdegrund. Vanligast är situationer relaterade till skola, jobb eller andra plikter. Sociala situationer där grupptryck har förmåga att påverka är också ypperliga tillfällen för kognitiv dissonans.

Vid det här laget har du säkert fått en bild av kognitiv dissonans som någonting som inte nödvändigtvis är en indikation på att du gör någonting negativt – enbart att det går emot din värdegrund eller trossats. När det kommer till jobb eller skola är det dock processer som du nödvändigtvis måste delta i för att överleva eller delta i samhället. Det negativa i dessa fall är alltså känslan i sig, inte orsaken till känslan.

Förändring i världsåskådning som följd av ny information

Att få tag på ny information om någonting vi tidigare hade en stark åsikt kan leda till kognitiv dissonans. Om du till exempel lär dig att ditt beteende är skadligt och att du dessutom haft detta beteende under lång tid kan detta leda till kognitiv dissonans. Det är svårt att medge att man påverkat världen runtomkring sig negativt.

Exempel på en metoder som används för att ”lösa” dessa problem är att försöka rättfärdiga sitt tidigare beteende, svartmåla den nya informationen eller helt enkelt ignorera den. Detta kan lindra känslan av kognitiv dissonans, men det löser inte det psykologiska dilemmat som ger upphov till den.

Tuffa beslut

Under en dag fattas många beslut – både lätta och svåra. När vi ställs inför två beslut som är likartade är det vanligt att uppleva dissonans eftersom besluten är lika tilltalande. Detta är en av anledningarna till att det är så psykologiskt utmattande för oss att fatta många beslut under kort tid. Varje beslut måste hantera viss påföljande kognitiv dissonans. 

När ett beslut väl har fattats måste människor hitta sätt att rättfärdiga det för att reducera de naturliga obehagskänslor som följer. Detta åstadkoms genom att hitta förklaringar till att just det beslutet som fattades är det rätta, så att man kan fortsätta utan obehagskänslan som orsakas av tvivel. Här är det också viktigt att understryka att processen sker självständigt och beror inte på något sorts objektivt ramverk. Så länge man kan rättfärdiga sitt beteende för sig själv och för andra har man undvikit den kognitiva dissonansen. Beteende som är lättare att rättfärdiga kommer därför vara vanligare och detta har som sagt ingenting att göra med huruvida det är sakligt korrekt eller inte.

Vad svår kognitiv dissonans kan leda till

Styrkan av den kognitiva dissonansen beror främst på individuella faktorer. Däribland hur högt värdegrunden eller trossatsen man genom beslutet bryter mot individuellt värderas. Styrkan av dissonansen kan också påverkas av hur inkonsekvent man är i förhållande till sina egna förväntningar.

Kom ihåg att kognitiv dissonans inte enbart påverkar hur vi mår, det har också ett starkt inflytande på vårt beteende. Vi motiveras av obehagskänslan som kognitiv dissonans orsakar att fatta beslut för att motverka den. Denna psykologiska process ligger till grund för mycket av vårt beteende, däribland det vi klassar som människans fundamentalt osakliga beteende, vilket står i skarp kontrast med vår annars rationella förmåga.

Obehagskänslan och oron som hittills omnämnts kan ligga till grund för svårare psykologiska problem. Om orsaken bakom dissonansen är någonting som är centralt för individens värderingar, eller om det är någonting som har med kärnan av det självupplevda jaget att göra, har man perfekt grogrund för psykologiska åkommor. I de fall då ditt beteende går emot personen du anser dig själv vara och inte enbart dina trossatser, kan du påbörja en personlighetskris som med lätthet potentiellt kan leda till psykologiska problem.

Det finns en möjlighet att kognitiv dissonans påverkar hur man ser sig själv, vilket kan leda till skuldkänslor och en försämrad självkänsla. Människor försöker instinktivt undvika detta obehag, vilket i sin tur kan leda till skadligt beteende. Dissonansen kan bli en del av hur människor agerar och fattar beslut. Risken för indirekt självskadebeteende i ett försök att lindra obehaget ökar.

Följande är några vanliga beteendemönster hos någon som är utsatt för kraftig kognitiv dissonans. Tänk dock på att sambandet inte bevisar någon sorts kausativ kedja. Dessa är inte tecken som nödvändigtvis pekar på just kognitiv dissonans. Det är heller inte tecken som nödvändigtvis uppkommer i fall av kognitiv dissonans:

  • Personen anammar idéer och tar beslut som hjälper denne rättfärdiga en konflikt mellan trossats och beteende. Detta kan bland annat inkludera att skylla på andra eller på faktorer som är utanför dennes kontroll.
  • Personen gömmer sina faktiska trossatser och beteende från andra. Detta kan grunda sig i skamkänslor över trossatser och beteendemönster som är oförenliga med gruppens. Att dölja detta från omvärlden kan hjälpa dem minimera känslan av skuld och skam.
  • Letar enbart efter information som bekräftar och begränsar sig till informationskällor som underbygger trossatser de redan har. Detta kallas för bekräftelsefördom och påverkar människors förmåga att tänka och bilda åsikter kritiskt.

I princip samtliga ovanstående beteendemönster är någonting alla människor till viss del uppvisar. Det är en väsentlig del av vår psykologi och kan därmed bäst bemästras genom självmedvetenhet, inte genom att försöka förneka eller “jobba bort” dissonansen. Man kan såklart anpassa sitt beteende så att man har ett så sakligt och hälsosamt sådant som möjligt, men det är viktigt att vara medveten om att trots sina otaliga försök blir man aldrig fri från dessa impulser. Att vara konstant medveten om dem hjälper dig också motverka dem i varje individuellt förekommande fall, som av sin natur kommer variera.

Alla anser sig själva vara logiska, konsekventa och duktiga på att fatta “rätt” beslut. Det kan därför upplevas högst obehagligt för människor när denna förmåga implicit ifrågasätts av individens egna beteende.

Att hantera dissonans

När personer har interna konflikter mellan tankar, övertygelser eller åsikter, kommer de vidta åtgärder för att minska dissonansen och obehagskänslan. Huruvida detta görs på ett hälsosamt sätt eller inte beror helt och hållet på hur pass medveten processen är. Dissonansen kommer minskas på eller annat sätt, vilket innebär att det är viktigt att känna igen när det sker och därmed kunna fatta genomtänkta beslut för att motverka det. Om du lämnar det åt sig självt finns det ingen garanti att lösningarna som det undermedvetna kokar ihop kommer gynna dig.

Nedan följer några exempel på hur en ohälsosam hanteringsstrategin kan se ut:

  • Att söka sig till ny information som rättfärdigar beteende som tidigare gett upphov till kognitiv dissonans. Till exempel om en person lär sig att växthusgaser är en av anledningarna bakom negativa klimatförändringar samtidigt som bilen utgör en väsentlig del av deras liv, finns det motivation att exklusivt leta efter information som motsäger detta. Här kanske man kan undra – hur kommer det sig att personen inte bara börjar i andra änden i stället? Varför inte försöka kompromissa genom att till exempel använda bilen mindre? Svaret är att det är betydligt enklare för personen att rättfärdiga eller ignorera sitt beteende än att göra minsta lilla förändring. Trossatser som vi sällan behöver grundligt rättfärdiga är rörliga, vårt beteendemönster är personligt och därmed känsligt. 
  • Förminskning av trossatsen eller betydelsen av beteendet som ger upphov till dissonansen. Om man till exempel lär sig att det är ohälsosamt att sitta under långa perioder varje dag, men är på grund av kontorsarbete eller dylikt tvingad att göra det, har man ett perfekt förhållande för kognitiv dissonans. För att hantera den negativa känsla som detta ger upphov till kan personen bland annat bortförklara det genom att inte direkt bemöta det. Personen kan till exempel säga “Men jag äter ju så hälsosamt” eller “Jag tränar ju så mycket ändå”. Detta är inte ett svar på dilemmat. Beteendet är fortfarande ohälsosamt oavsett hur många bananer man äter, men det är ett effektivt sätt att lindra dissonansen.
  • Att ändra sig. Det kanske inte kommer som en överraskning att en av de mest effektiva metoderna för att hantera kognitiv dissonans är att helt enkelt göra förändringar i sin värdegrund. Denna metod kan däremot vara en av de svåraste, speciellt om det involverar religion, livsstil eller politiska åsikter.

Kognitiv dissonans spelar stor roll när det kommer till värdebedömningar och beslut vi tar. Genom att vara medvetna om hur dissonans påverkar oss i vardagen kan vi bättre undvika negativa påföljder. Medvetenhet öppnar också upp för möjligheten att bli bättre på att fatta bra beslut snabbare. Som sagt – man kommer aldrig riktigt undan kognitiv dissonans, men det är någonting man med aktivt arbete kan vända till sin fördel. 

Senast uppdaterad: 2021.07.02

Författare: Christoffer Björklund