Högfungerande autism
När det kommer till informationsspridning om autism finns det ett särskilt begrepp många kan ha stött på, nämligen “högfungerande autism”. Det förekommer ofta i samtal, på sociala medier och i vissa vårdkontexter kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är inte en formell diagnos i sig, utan syftar snarare till att kortfattat beskriva personer med diagnosen autism som varken har en intellektuell funktionsnedsättning eller nedsatt språklig förmåga.
När “högfungerande” uppkom som begrepp syftade det till att beskriva vuxna personer med autism som:
Har genomsnittlig eller hög intellektuell begåvning
Har som barn följt den normala utvecklingen av språkförmågan
Klarar av studier, arbete eller fullfölja andra liknande sysselsättningar
Inte har behov av omfattande stöd i vardagen
Begreppet kan också ha fungerat för en del som ett sätt att sätta ord på en inre upplevelse - att bli sedd som en kompetent person, som samtidigt kämpar med att leva upp till både yttre och inre förväntningar i en värld som inte alltid förstår de osynliga svårigheterna. För vissa kan det ha varit ett viktigt steg i att förstå sig själva och börja acceptera sitt eget funktionssätt. Att hitta ett begrepp som en känner igen sig i kan ge en form av bekräftelse och bidra till en ökad självmedkänsla.
Omdebatterat begrepp
Samtidigt är begreppet problematiskt. Det är nämligen omdebatterat såväl inom autism-samfund som inom forskning och vårdverksamheter. Det kan tyckas vara ett ett harmlöst begrepp, men det är viktigt att förstå att “fungerande” inte alltid syns på ytan. Många med autism bär på en stor inre ansträngning för att passa in, tolka sociala koder, hantera sinnesintryck eller leva upp till förväntningar. Det kan leda till utmattning, ångest eller depression, allt medan personen utåt sett är “högfungerande”.
Inom psykologin och psykiatrin använder vi idag diagnosen autism (ICD-11) eller autismspektrumtillstånd, AST, (DSM-5). Detta utan att dela upp i ”låg- eller högfungerande”. Det är en medveten utformning, dels för att symptomen inom autism är så pass varierande för att kunna beskrivas enbart som låg eller högfungerande, men också för att begrepp som ”högfungerande” kan bli missvisande, skapa felaktiga stereotyper och förringa personens svårigheter samt komplexitet. Dessutom kan dessa begrepp leda till en uppdelning där vissa former av autism uppfattas som mer “hanterbara” eller ”önskvärda” än andra, något som riskerar att osynliggöra individers olika behov och bidra till utanförskap.
Hur skattas svårigheter inom autism?
För att beskriva personers behov av stödinsatser används istället en numerisk gradskala, som ett komplement till diagnosen. Skalan indikerar hur pass stor påverkan symptomen har för personen i vardagen och hur pass mycket stödinsatser personen behöver. I synnerhet används utlåtandet från autism-utredningen, som beskriver personens fungerande mer nyansrikt.
Borde jag söka hjälp hos en psykolog?
Har livet varit tungt och påfrestande den senaste tiden? Med hjälp av följande test kan du få en fingervisning om det är dags att söka hjälp.
Finns självtest för högfungerande autism?
Det finns säkert självtester för detta begrepp online. Det är dock viktigt att ha i åtanke att autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kräver en neuropsykiatrisk utredning. Därtill är “högfungerande autism” inte en diagnos och därför finns inte kriterier eller symptom enbart tillägnat detta begrepp. Högfungerande autism har samma kriterier och symtom som beskrivs för autism generellt.
Vi på Mindler erbjuder inte ett självtest för högfungerande autism, däremot finns det ett autism-test på Mindler hemsida, som snabbt kan ge en indikation på om autistiska drag förekommer.
Att reflektera över:
Att beskriva någon som högfungerande kan alltså förminska eller osynliggöra personens lidande, skapa orimliga förväntningar från omgivningen och försvåra möjligheten att få rätt stöd eller förståelse.
Istället uppmuntras att försöka förstå varje individ utifrån dess helhet, funktion, komplexitet och sammanhang. Det eftersom autism inte är en fast mall utan ett helt spektrum, och varje person har sin egen unika kombination av resurser och utmaningar.
Det viktigaste är att lyssna på personen själv – hur hen själv beskriver sina styrkor, svårigheter och behov. En del personer med autism kan föredra att använda begreppet högfungerande.
Om du känner igen dig i det som beskrivs kan det vara värdefullt att prata med någon som har kunskap om neuropsykiatriska tillstånd. En psykolog eller läkare kan hjälpa dig att sortera tankarna och bedöma om en utredning/stöd kan vara hjälpsam.