Vad betyder eskapism?
Eskapism är ett annat ord för “verklighetsflykt” och brukar användas för att beskriva olika beteenden eller aktiviteter som används för att fly från, eller undvika, verkligheten. Vanliga sätt att fly på är genom fantasin eller olika typer av nöjen, till exempel genom att se på film eller spela datorspel. Dagdrömmeri är också ett typiskt exempel på en eskapistisk aktivitet. Att använda alkohol och droger är en annan.
Ordet eskapism har ofta en negativ association och förknippas med idén om verklighetsflykt som en slags försvarsmekanism som många, medvetet eller omedvetet, använder sig av för att fly från jobbiga saker och problem i vardagen. Men det finns många teorier om eskapism och somliga av dem menar att eskapism också kan vara något positivt. Den berömda författaren C. S. Lewis som skrev böckerna om Narnia uttryckte exempelvis att eskapism, om den används måttfullt, både kan förnya och förstärka vår fantasi.
Freuds syn på eskapism
En av de första som teoretiserade om eskapism inom det psykologiska fältet var den österrikiska psykologen Sigmund Freud. Han såg eskapism som en av de “bättre” och mindre skadliga försvarsmekanismerna. När man upplever ångest eller missnöje med sin vardagliga tillvaro kan det kännas skönt och befriande att fly från verkligheten en stund med hjälp av till exempel dagdrömmeri. Eskapismen kan fungera som en paus eller vilostund, men om man börjar föredra fantasin över verkligheten kan det lätt bli destruktivt.
När eskapism blir skadlig
Det finns egentligen lika många eskapistiska uttryckssätt som det finns människor, alla har vi olika sätt att fly vardagen på. Somliga av oss använder eskapism ofta, medan andra gör det mer sällan. Många aktiviteter och sysslor som är en normal och hälsosam del av vår vardag kan användas som språngbräda för eskapism. Några exempel på sådana aktiviteter är till exempel sömn, träning och sex. I normala doser är det något som gör oss gott och som vi mår bra av, men om det blir för mycket så kan det vara skadligt. Att sova bort hela dagar och försaka sitt jobb och andra uppgifter kan snabbt bli destruktivt. Att söka riskfyllda sexuella kontakter för att fly från sina känslor eller träna länge varje kväll efter jobbet för att inte behöva gå hem till sin konfliktfyllda hemmiljö är inte heller särskilt långsiktiga lösningar.
En annan typ av eskapistiska aktiviteter är de som tangerar olika beroenden. Spelberoende, överdrivet datorspelande eller shopping, missbruk i form av alkohol och droger är alla exempel på eskapistiska aktiviteter som lätt kan bli mycket destruktiva.
Sund eskapism
Som nämns ovan kan eskapism faktiskt också vara ett sunt sätt att hantera vardagens krav och stress. Att försjunka i en bok, drömma sig bort i en film, spela spel, pyssla med ett kreativt projekt eller fantisera om framtiden kan ge både vila, återhämtning och ny inspiration. Till skillnad från destruktiv eskapism, där verklighetsflykten blir ett sätt att undvika problem, utgör den sunda eskapismen en livlina som hjälper oss att ta en paus och ladda om. När vi ger oss själva utrymme att drömma, leka eller koppla bort en stund, kan det faktiskt öka vår motivation och välmående på sikt. Ofta handlar det om att finna en balans — verklighetsflykten ska vara en paus, inte en permanent tillflykt. Det kan därför vara bra att känna efter då och då: hur mår jag egentligen? Gör den här aktiviteten att jag mår bättre eller sämre? Och hur påverkar den mig på sikt? Att checka in med sig själv kan skapa större självkännedom och ge svar på vad vi verkligen behöver för att må bra.
Eskapism i samhället
Borde jag söka hjälp hos en psykolog?
Har livet varit tungt och påfrestande den senaste tiden? Med hjälp av följande test kan du få en fingervisning om det är dags att söka hjälp.
I det osäkra och tunga världsläge vi befinner oss i idag är det lätt att känna både oro och hopplöshetskänslor. Då är det vanligt att ta till eskapism som tillflyktsort. Historikern Alan Brinkley beskriver hur eskapism snabbt blev en ny trend under den stora depressionen på 1920- och 30-talet. Filmer, böcker, radio och tidskrifter utformades allt mer för att ge medborgarna en tillfällig flykt från den ekonomiska krisen och fattigdomen som följde. Humor blev ett viktigt kulturellt uttryck och sorgsamma draman eller tragedier mindre vanligt.
Kanske är vi i en liknande period idag efter Corona-pandemin, med krig i Europa och instabilitet i världsläget. Att fly in i digitala världar har blivit allt vanligare och de flesta av oss känner igen sig i att man då och då fastnar i scrollande på sin telefon utan att kanske inte ens märka det själv.
Det är därför kanske lite extra viktigt just nu att se över sina egna eskapistiska vanor. Flyr jag som ett sätt att undvika problem och döva jobbiga känslor eller blir de eskapistiska aktiviteterna en välförtjänt stund av vila och återhämtning? Det finns inga rätt och fel, en persons sunda eskapism skulle kanske vara negativ för en annan och vice versa. Det viktiga är att du mår bra.
Om du mår dåligt
Om du upptäckt att du inte mår bra och använder dig av eskapism för att fly problem eller besvär i din vardag finns det hjälp att få. Våra psykologer kan hjälpa dig att reda ut dina känslor och tankar och skapa en plan för vad du skulle behöva göra för att må bättre. I Mindler-appen kan du enkelt boka in dig hos en av våra psykologer för ett första samtal. Du ska inte behöva vara ensam i det jobbiga.