Bakgrund
Kognitiv psykologi växte fram som en motreaktion på den psykologiska grenen “behaviorismen” som nästan uteslutande fokuserade på yttre observerbara beteenden. Till skillnad från behaviorismen, som såg det “inre livet” som något spekulativt och ovetenskapligt, syftade kognitiv psykologi till att undersöka just de inre processerna. Genom forskningsmetoder såsom experiment, reaktionstidstest, hjärnavbildningar och neuropsykologiska tester kunde forskare förstå hur våra tankar formades, förändrades och påverkade våra handlingar, alltså det som tidigare tycktes vara omöjligt. Ett grundläggande antagande inom kognitiv psykologi är därför att dessa mentala processer går att studera systematiskt.
Grunderna inom kognitiv psykologi
Såsom för all modern vetenskaplig psykologi är empirisk forskning grundläggande för den kunskap som vi nu innehar om kognitiv psykologi. Många av de teorier som tagits fram via forskning inom kognitiv psykologi har sedan återigen testats och bekräftats i olika sammanhang och har därför en bred evidensbas. Många områden inom kognitiv psykologi har varit otroligt värdefulla för att förstå hur vi människor fungerar och finns nu som välkända teorier och begrepp inom både psykologins värld men också mer allmänt i samhället. Grundläggande koncept inom kognitiv psykologi är:
Perception som handlar om hur vi uppfattar världen omkring oss. Våra sinnen (syn, hörsel, känsel, smak och lukt) tar in information från omgivningen, men det är först när hjärnan tolkar denna information som vi skapar en meningsfull bild av verkligheten.
Uppmärksamhet som avgör vad vi väljer att fokusera på i varje ögonblick. Vår hjärna utsätts hela tiden för mängder av information. Eftersom vi bara kan bearbeta en begränsad del åt gången filtreras all information, vilket hjälper oss att sålla ut vad som är viktigt just nu och vad som kan bortses från.
Minnet som gör det möjligt för oss att exempelvis lära oss av erfarenheter, känna igen människor och planera för framtiden.
Kognitiv psykologi studerar hur vi lär oss språk, använder grammatik, tolkar nyanser och formar begrepp. Språket är också kopplat till hur vi tänker om oss själva och andra.
Tankemönster som påverkar våra känslor och beteenden.
Metakognition som innebär att vi kan reflektera över våra egna tankar. Det är förmågan att observera sina egna tankeprocesser, känna igen mönster, och ibland ifrågasätta dem.
Användning av kognitiv psykologi
Kognitiv psykologi tillämpas numera inom många områden:
Kognitiv beteendeterapi (KBT), som är en evidensbaserad behandlingsmetod för bland annat ångest, depression och fobier. KBT bygger på förståelsen att våra tankar påverkar våra känslor och beteenden och att vi därför kan förändra hur vi mår genom att undersöka och justera våra beteende- och tankemönster.
Skola och utbildning, där kunskap om uppmärksamhet, arbetsminne och inlärning används för att skapa bättre pedagogiska metoder.
Arbetspsykologi och design, där förståelsen för människans kognitiva begränsningar används för att förbättra system, gränssnitt och arbetsmiljöer.
Rättspsykologi, där man studerar hur minne fungerar, till exempel hur tillförlitligt ett vittnesmål är, eller vad som påverkar vår förmåga att känna igen ansikten.
Borde jag söka hjälp hos en psykolog?
Har livet varit tungt och påfrestande den senaste tiden? Med hjälp av följande test kan du få en fingervisning om det är dags att söka hjälp.
AI och teknik, där kognitiva modeller har inspirerat utvecklingen av maskininlärning och artificiell intelligens.
Neurovetenskap studerar hur olika delar av hjärnan bidrar till vår kognition. Kognitiv psykologi är en viktig grund för den moderna hjärnforskningen. I takt med att teknologin har utvecklats, exempelvis via hjärnavbildningsteknik (fMRI, EEG), har specifika tankeprocesser kunnat kopplas till olika delar av hjärnan, vilket ytterligare fördjupat förståelsen för hur vår hjärna och våra mentala processer fungerar.
Kognitiv dissonans - en central kognitiv teori
Kognitiv dissonans är ett begrepp inom kognitiv psykologi som syftar på den inre konflikt vi upplever när våra tankar, attityder eller beteenden inte stämmer överens. Till exempel: om en person ser sig själv som miljömedveten men ändå reser med flygplan, kan det skapa ett obehag för personen på grund av dissonansen (skillnaden) mellan sin värdering och beteende.
Teorin om kognitiv dissonans har haft stort inflytande på socialpsykologi och kognitionsforskning. Den visar tydligt hur vi människor inte alltid är logiska eller konsekventa, utan ofta anpassar vår uppfattning om verkligheten för att undvika inre konflikt. Det är ett exempel på hur kognitiv psykologi hjälper oss förstå vardagligt mänskligt beteende, från val vi gör till hur vi rättfärdigar dem i efterhand.
Positiv psykologi och kognitiv psykologi - hur hänger det ihop?
Positiv psykologi är ett område inom psykologin som fokuserar på vad som får människor att må bra, utvecklas och fungera optimalt, i kontrast till att enbart studera lidande och psykisk ohälsa. Positiv psykologi fokuserar på begrepp såsom livstillfredsställelse, hopp, mening och tacksamhet.
Även om positiv psykologi är ett separat område skiljt från kognitiv psykologi, så kan det dras paralleller mellan dem, i och med att forskare inom båda områdena studerar hur tankemönster påverkar känslor och beteenden. Många interventioner inom positiv psykologi bygger på just antagandet att våra tankar påverkar hur vi mår, vilket är en grund även inom kognitiv psykologi. Alltså, dessa områden är olika inriktningar inom psykologin, men har områden som överlappar med varandra.
Det förekommer dock missuppfattningar eller ett slags överanvändande av positiv psykologi ibland, där positivitet helt och hållet ersätter det som associeras med negativitet. Ett sådant förhållningssätt har dock visat sig för många förvärra eventuell problematik. Forskning har istället pekat på att vi behöver tillgång till hela vårt känsloregister för att må bra och förstå oss själva.