Ensamhet

Det är inte möjligt att ge en övergripande definition på vad ensamhet är. Ensamhet är nämligen en universell mänsklig känsla som är unik för varje individ och högst komplex. På grund av detta är det svårt att erbjuda en klar och tydlig beskrivning på vad det är, hur man förebygger det och hur man behandlar symptomen av det. Detta potentiellt skadliga sinnestillstånd varierar drastiskt och följande artikel bör därmed tolkas som en generell beskrivning av problemet. Ett ensamt barn som har svårt att skaffa vänner i skolan kommer till exempel ha andra behov än en vuxen som måste hantera en anhörigs dödsfall.

Med detta sagt är det såklart inte omöjligt att ha en diskussion om problemet där vi försöker täcka problemet från så många synvinklar som möjligt. För att påbörja vår diskussion är det först och främst viktigt att förklara vad som menas med termen ”ensamhet”. Därefter tar vi en titt på orsakerna bakom känslan, potentiella problem med hälsan de kan leda till och exempel på behandlingsstrategier av ensamhet.

Vanliga definitioner av ensamhet ger en beskrivning av ett visst fysiskt tillstånd av ensamhet. Det är inte det vi pratar om här. Ensamheten vi vill diskutera är ett psykologiskt tillstånd där man oavsett sin materiella situation känner sig tom, ensam eller oönskad. Detta tillstånd kännetecknas av en längtan efter betydelsefull mänsklig kontakt, men kan ironiskt nog göra det svårare att socialisera med andra människor. Ensamhet handlar alltså inte om att faktiskt vara ensam, utan om att känna sig psykologiskt isolerad.

Om du till exempel precis börjat studera på universitet, är det vanligt att känna sig ensam trots att man ständigt är omgiven av jämnåriga kamrater med likartade intressen. Ensamheten har sitt ursprung i att miljön och individerna i den är främmande. Man är kanske van vid en viss nivå av närhet i sin tidigare vänskapskrets, vilket kan göra det psykologiskt svårt att interagera med människor där relationen inte uppstadgas av åratal av ömsesidig förståelse för varandra som individer. Man kan känna sig osedd helt enkelt, vilket fyller situationen med stress och oro.

Trots de fantastiska kommunikationsmöjligheter telefoner och nätverksteknologi möjliggör, känner många sig ensammare än någonsin. Vi lever i en värld där det är lättare än någonsin att skapa nya kontakter. Det är bara att välja bland den oerhört stora mängd alternativ som finns. Sociala medier, direktmeddelanden, sociala plattformar baserade på specifika intressen – det finns verkligen mer än tillräckligt.

Men även om man helt bortser från teknologi, är vi vana vid att vara tillsammans hela tiden. Vi spenderar tid med klasskompisar i skolan, arbetskamrater på jobbet, vi har lättsamma samtal med kassörskan och vi pratar regelbundet med våra nära och kära. Denna naturliga process har däremot börjat stanna upp som en följd av pandemin och kravet på att isolera sig. Människor har snabbt kommit till insikten att det inte finns substitut för att träffas i verkligheten.

Om vi bortser från pandemin en stund, då detta förtjänar att diskuteras mer ingående isolerat från problem det orsakar relaterat till ensamhet, skulle orsaken bakom ensamhet kunna påstås vara följande: En brist på betydelsefull personlig kontakt, det vill säga, situationer där samtliga parter känner sig förstådda och lever sig in i varandras psykologiska tillstånd. Brist på denna typ av kontakter kan leda till ensamhet och är vanligtvis det som menas när man säger att man känner sig ensam.  

Att känna sig ensam är en obehaglig upplevelse som dessutom kan innebära långsiktigt negativa konsekvenser relaterat till din hälsa. Enligt läkare kan ensamhet orsaka liknande hälsoproblem som rökning, fetma och kroniska sjukdomar. Det är viktigt att poängtera att ensamhet inte är samma sak som social isolering, utan det handlar om hur man själv uppfattar sin samhörighet med andra människor. Någon som är socialt isolerad och saknar sociala kontakter behöver inte alls känner sig ensam. På samma sätt känner sig vissa som är konstant omgivna av människor mycket ensamma.

Ensamhet kan ha skadliga effekter på din hälsa. Det är en stor riskfaktor när det kommer till depression, ångest och demens senare i livet. Ensamhet är ett sorts tankemönster som kan förändra hjärnans neurokemi och stänga av vissa nervceller verksamma i belöningsprocessen. Om hjärnans belöningscentra inte används, kan det innebära nedsatt kognitiv förmåga och hälsa. Kognitiv ohälsa och ensamhet är två faktorer som är starkt relaterade, men sambandet som orsaker korrelationen är ännu inte fullt fastställt. Ensamhet inducerar nämligen ett inflammatoriskt tillstånd där kroppen utsöndrar mer stresshormoner som kortisol. 

Speciellt äldre individer befinner sig i riskzonen för kognitiv nedsättning om de är ensamma. Studier på pensionärer som råkat ut för stroke visar att de som är socialt isolerade har en betydligt sämre prognos och högre risk för en andra stroke, vilket tyder på att ensamheten har en sorts inflammatorisk påverkan på kroppen. Ensamhet kan också ha en hormonellt, immunologiskt, kardiovaskulärt och inflammatoriskt nedsättande effekt. Ensamhet har kopplats till en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och nedsatt immunförsvar. Folk som är kroniskt isolerade tenderar också att vara sjuka längre. 

Det som ofta gör ensamheten farlig är att den kan kännas oundviklig, särskilt om man varit isolerad under en väldigt lång period. Kognitivt sätts det väldigt höga krav på någon som varit ordentligt isolerad när de ska komma ut i samhället igen. Vi kommer här gå igenom några enkla praktiska knep som kan användas för att hjälpa människor bekämpa sin ensamhet. Det är viktigt att vara aktiv när man bekämpar dessa känslor. När du känner igen känslan hos dig själv är det viktigt att du börjar söka efter lösningar. Exakt samma sak gäller om du har en närstående som upplever samma problematik. Vänta inte på att det ska försvinna av sig självt.

Ibland handlar det om att komma ut ur huset och helt enkelt vara bland andra människor. Det spelar egentligen ingen roll var du är. Du kan börja med att kollektivtrafiken eller gå på bio om det känns svårt i början. Att vara blanda andra människor är stimulerande, och oavsett vem du är kommer du att känna att upplevelsen är givande. I andra fall handlar det mer om att bara höra någon annans röst eller ha någon att kommunicera med. Internet är ett perfekt verktyg för att komma i kontakt med människor som har likartade intressen. Om du är geografiskt fastlåst eller helt enkelt inte vill spendera den tid det tar att träffa människor i verkligheten, är internet en bra början på lösningsprocessen.

Att stimulera sig själv mentalt genom att påbörja en ny hobby kan öka motivationen att gå ut och träffa andra med liknande intressen. Om din hobby lämpar sig som gruppaktivitet kanske det finns kurser du kan gå eller gemensamma gruppsessioner. Att lära sig tillsammans med andra skapar en känsla av kamratskap och gör inlärningsprocessen mer effektiv

Detta är några enkla saker nästintill vem som helst kan göra. Om du börjar känna dig ensam igen är det viktigt att påminna sig själv om att man alltid har möjligheten att skapa meningsfulla kontakter som till slut kommer motarbeta ensamhetskänslan och andra negativa tankar. Komihåg att det inte bara är du som behöver mänsklig kontakt. Som människa är man beroende av närhet och social kontakt. Tänk på hur många andra människor det finns i världen som också känner sig ensamma och som skulle kunna bli en bra vän. Att försöka nå ut kan vara svårt, men det är nödvändigt! 

Ensamhet kan drabba vem som helst när som helst, och det är därför viktigt att vara medveten om potentiella åtgärdar man kan vidta. Det är däremot inte alltid enkelt att veta orsaken bakom ensamhetskänslan. Faktum är att det inte alltid behöver vara någonting som är relaterat till din sociala situation. Ensamhetskänslor kan uppkomma oavsett hur socialt aktiv du är. Det är mindre viktigt att känna till orsaken än att prova lösningar som fungerar för dig. Det skadar inte att ha några personliga strategier för att hjälpa dig med att bekämpa känslorna av ensamhet. Att hitta praktiska lösningar kan potentiellt vara till betydligt större hjälp än att fixera sig på orsakerna bakom dem.

Ensamhet är mycket vanligt när du känner dig isolerad under perioder då du genomgår stora förändringar, till exempel när du flyttar till en ny stad, börjar på universitetet eller precis skaffat ett nytt jobb. Övergångsperioderna innebär stor osäkerhet på hur saker och ting fungerar, hur man ska agera och hur man förväntas bete sig i alla nya sociala sammanhang man är ovan vid. Om man flyttar till ett nytt land eller en ny stad, kan det vara helt nya normer man måste lära sig. Nya människor innebär också oundvikligen nya förhållningssätt och personliga anpassningar man måste göra i deras närvaro. Allt detta kan innebära att man känner sig avskärmad från andra. Om andra befinner sig i samma situation är det dock betydligt lättare att hitta jämn mark att stå på och ensamhetskänslan är i dessa fall oftast mindre påtaglig. 

Andra människor kan tyckas ha sedan tidigare etablerade rutiner och vänskapsband där du står helt utanför. Här kan det uppstå många missförstånd. Man kan tolka det som att man blir utfryst eftersom man inte har sammanhanget och historiken bakom relationerna personerna i ens nya omgivning har med varandra. Detta kan ge dig en nästintill instinktiv hemlängtan. Man saknar tryggheten i sina tidigare vänskapsband. Under en övergångsperiod kan det vara bra för ens psykologiska hälsa att hålla kontakten med gamla vänner för att lindra ensamhetskänslan. Man måste dock ge sig själv utrymme, tid och lägga ned kraft för att lära känna sin nya omgivning.

Ibland kan ensamhetskänslor komma från att du känner dig bakomlämnad eller att ingen förstår sig på dig. Det kan hända att du valt en annan väg i livet än dina tidigare vänner och att de ser detta som att du frånsäger dig eran vänskap. Denna form av utfrysning kan lätt leda till svåra känslor av ensamhet. Inte bara behöver man handskas med sin nya livssituation som ofta i sig innebär hög stress, man kan inte heller förlita sig på gamla vänskapskretsar att ta en igenom perioder då ensamheten är som svårast.

Känslor av underlägsenhet är också någonting som kan leda till att man känner sig ensam. Ibland tittar vi på andra människor och gör antaganden om deras liv i jämförelse med våra egna. Vi drar slutsatsen att de har ett bättre liv eftersom de verkar ha fler vänner eller har det bättre ställt materiellt. Detta kan skapa en känsla av ensamhet eftersom våra liv inte ser ut som deras. Vi intalar oss själva att de är bättre än oss och att vi aldrig kommer bli så framgångsrika. Detta är mycket nära relaterat till frågan om sociala medier, en interaktionsform som strukturellt uppmuntrar jämförelser. Numera går det att jämföra sig själv med alla andra i hela världen samtidigt.