Högfungerande autism
När det kommer till autism finns det ett särskilt begrepp många kan ha stött på i vardagen, nämligen “högfungerande autism”. Det förekommer ofta i samtal, på sociala medier och vid vissa vårdkontexter kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är inte en formell diagnos i sig, utan syftar snarare till att kortfattat beskriva personer med diagnosen autism som varken har en samtidig intellektuell funktionsnedsättning eller nedsatt språklig förmåga.
När “högfungerande” uppkom som begrepp syftade det till att beskriva vuxna personer med autism som:
Har genomsnittlig eller hög intellektuell begåvning
Har som barn följt den normala utvecklingen av språkförmågan.
Klarar av studier, arbete eller fullfölja andra liknande sysselsättningar
Inte har behov av omfattande stöd i vardagen
Du kan läsa mer allmänt om högfungerande autism här.
Högfungerande autism som kvinna
Speciellt som kvinna kan “högfungerande autism” kännas som en träffsäker beskrivning. Många kvinnor på autismspektrumet har under hela livet särskilt ansträngt sig för att passa in, vara duktiga, fungera socialt och prestera - samtidigt som de burit på en känsla av att något skaver, att vardagen kräver mer av dem än av andra.
En stor del av kvinnor med en autismdiagnos diagnostiseras sent i livet, många gånger efter år av ångest och utmattning. Det finns flera förklaringar till detta. Dels har forskning och diagnoskriterier utgått ifrån hur symptomen utrycker sig hos pojkar, vilket lett till att flickors symptom inte uppmärksammats. Dels tenderar flickor med autism tidigt lära sig att maskera sina symptom genom att imitera omvärlden samt har ofta intressen som smälter in i vad som förväntas av flickor. Vilket gjort att flickor frekvent passerar under radarn.
Borde jag söka hjälp hos en psykolog?
Har livet varit tungt och påfrestande den senaste tiden? Med hjälp av följande test kan du få en fingervisning om det är dags att söka hjälp.
När det talas om “högfungerande” autism handlar det om just detta; att individen, ofta från tidig ålder, utvecklat sofistikerade strategier för att hantera vardagen. Många klarar skola, arbete och sociala situationer, men på bekostnad av stor inre ansträngning. Bakom fasaden finns en känsla av att ständigt balansera på gränsen till att krascha.
Högfungerande som begrepp
Det är viktigt att påpeka att “högfungerande autism” inte är en diagnos. Begrepp som ”högfungerande” kan bli missvisande, skapa felaktiga stereotyper och förringa personers svårigheter och komplexitet. Inom psykologin och psykiatrin använder vi idag diagnosen autism (ICD-11) eller autismspektrumtillstånd, AST, (DSM-5). Vidare används en numerisk gradskala för att beskriva personers behov av stödinsatser, som ett komplement till diagnosen. I synnerhet används utlåtandet från autism-utredningen, som beskriver personens fungerande mer nyansrikt.
Högfungerande autism är alltså inte ett vedertaget medicinskt begrepp, men används ofta i vardagligt språk för att effektivisera kommunikation.
Snarare uppmuntras att försöka förstå varje individ utifrån dess helhet, funktion, komplexitet och sammanhang. Detta eftersom autism inte är en fast mall utan ett helt spektrum, och varje person har sin egen unika kombination av resurser och utmaningar.
Det viktigaste är att lyssna på personen själv – hur hen själv beskriver sina styrkor, svårigheter och behov. En del personer med autism kan föredra att använda begreppet högfungerande.
Om du känner igen dig i det som beskrivs kan det vara värdefullt att prata med någon som har kunskap om neuropsykiatriska tillstånd. En psykolog eller läkare kan hjälpa dig att sortera tankarna och bedöma om en utredning eller stöd kan vara hjälpsamt. Hos Mindler kan du boka en kostnadsfri konsultation med leg. psykolog här.