Aspergers syndrom (ASD)

Mindler har nu möjlighet att behandla autismspektrumtillstånd/aspergers syndrom, läs mer här.

Om du är anhörig eller har en relation med en person med ASD som påverkar dig negativt, så kan du även söka stöd hos oss.

Prata med en psykolog online hos Mindler

  • Videosamtal för 100kr kronor (eller frikort)

  • Arbeta på egen hand med våra självhjälpsprogram (IKBT)

  • Ingen väntetid

  • Mindler är en del av primärvården

Psykologer som arbetar hos Mindler

Vi har flera psykologer som kan hjälpa dig

Vad är Aspergers syndrom?

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som tidigare användes inom autismspektrumet. Diagnosen användes för att urskilja de personer med autism som har varaktiga svårigheter inom kommunikation och social samspel i kombination med normala eller höga intellektuella förmågor.

Sedan flera år tillbaka inkluderas Aspergers syndrom i diagnosen autsimspektrumtillstånd (AST). Eftersom denna diagnos (AST) redan innefattar stora variationer i språk och begåvning behövs inte en ytterligare diagnos för att beskriva samma symtombild. Det finns alltså fler likheter än skillnader mellan Aspergers syndrom och autism, vilket också är en av anledningarna till att diagnoserna sammanfördes.

Numera används enbart diagnosen autism och till det definieras svårighetsgraden. Även om begreppet inte används längre, kan vissa som tidigare fått en Asperger-diagnos föredra att fortsätta använda benämningen Aspergers syndrom.

Vad innebar diagnosen Aspergers syndrom?

Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Kortfattat var huvudegenskaper för diagnosen att personen hade specialintressen samt svårt med socialt samspel, kommunikationssvårigheter, sensorisk känslighet och ofta uppfattades av andra som udda.

Svårigheter med socialt samspel kunde handla om svårigheter att förstå sociala koder, kroppsspråk, ironi och subtila signaler i samtal samt svårigheter i relationer. Kommunikationssvårigheter visade sig genom att tonfall och kroppsspråk kunde vara avvikande från normen och personen kunde ha svårt med turtagning i samtal och att anpassa samtalsämnen till samtalspartnerns. Sensorisk känslighet tog sig uttryck i över- eller underkänslighet för ljud, ljus, beröring eller smak. Vidare kunde personen ha specialintressen där hen lätt blev helt uppslukad av sitt specifika intresse.

Nämnda svårigheter innebar utmaningar i att interagera med andra människor och att tolka vad de menar eller känner, särskilt när budskapet var otydligt. Diagnosen har ofta inneburit att personen även haft särskilda behov som behövt anpassningar på olika vis.

Kroppsliga kännetecken vid Aspergers syndrom

Det finns inga specifika kroppsliga tecken som indikerar att en person har Aspergers syndrom/autism. Däremot kan vissa beteendemönster vara vanliga, särskilt hos barn. Exempelvis kan barn med autism ofta gå på tå och undvika ögonkontakt med andra människor. Kroppsspråket kan också upplevas som mer stelt. Ibland kan personer med autism, såväl barn som vuxna, utföra repetitiva kroppsrörelser som kallas för “stimming”, det kan se ut som om att personen flaxar med händerna, gungar fram och tillbaka på sin stol eller rullar med ögonen. Det är dock viktigt att komma ihåg att, precis som hos alla människor, finns det en stor variation i personligheter och individuella egenskaper – oavsett om man har en diagnos eller inte.

Skillnaden mellan Aspergers och autism

Aspergers syndrom har ofta beskrivits som en högfungerande form av autism. Många anser att de största skillnaderna mellan Aspergers och andra former av autism ligger i språkliga förmågor och intelligensnivå. Personer med Aspergers har vanligtvis välutvecklat språk och en genomsnittlig eller högre IQ, medan dessa förmågor oftare är nedsatta hos personer med autism. Numera ingår aspergers syndrom i diagnosen autism och dessa skillnader definieras främst genom graden av svårighet. Viktigt att påpeka är att begåvningsnivå, oavsett låg, normal eller hög, är i sig inte ett diagnoskriterium för autism.

Att få en diagnos

Som tidigare nämnt sätts inte diagnosen Aspergers syndrom längre, utan då sätts autism som diagnos med en definition av svårighetsgrad. För att få en autismdiagnos behövs först och främst en utredning genomföras, en sådan kallas för neuropsykiatrisk utredning. Dessa genomförs av legitimerade psykologer tillsammans med annan nödvändig vårdpersonal såsom läkare eller psykiatriker. Om du funderar på om du eller ditt barn har autism kan du börja med att kontakta din din vårdcentral. Om det bedöms föreligga goda skäl remitteras du till en specialistmottagning för en neuropsykiatrisk utredning.

Ett annat alternativ är att söka till Mindlers privata mottagning, där vi erbjuder privata neuropsykiatriska utredningar. Det innebär att du själv står för kostnaden. På den privata mottagningen erbjuder vi även psykologisk behandling för dig som har en autism diagnos.