Språkstörning: Afasi

Afasi handlar om en skada i hjärnan som leder till förändringar i språkförmågan. En så kallad förvärvad hjärnskada kan orsakas av stroke, tumörer eller skador i samband med olyckor eller våld. Det uppskattas att mellan 7000 till 10 000 drabbas av afasi årligen. Det är vanligast i äldre dagar, men drabbar även personer innan pensionsålder.

Vad innebär afasi?

Afasi handlar alltså om att språkförmågan är nedsatt till följd av en hjärnskada. Det kan innebära att man får svårigheter att uttrycka sig, förstå tal, läsa eller skriva. Hur drabbad man blir av afasi varierar mellan olika personer. Afasi kan hos vissa visa sig som svårigheter att hitta ord, medan andra tappar talförmågan helt. Andra kan ha svårt att förstå vad personer i omgivningen försöker kommunicera.

Afasi och hjärnan

Som tidigare nämnt beror afasi på att man fått en skada i hjärnan, mer specifikt de delar av hjärnan som ansvarar för språket. Det handlar oftast om att vänster hjärnhalva blivit påverkad. De kognitiva förmågorna blir oftast inte drabbade.

Symtom vid afasi

Symtom och dess svårighetsgrad skiljer sig från person till person. Vissa har mildare skador och andra drabbas av en kombination av fler eller svårare symtom. Vanliga symtom vid afasi är:

  • Nedsatt förmåga att hitta ord och namn

  • Ord och bokstäver byts ut

  • Upprepningar av samma ord om och om igen

  • Hittar på ord själv

  • Nedsatt förmåga att bilda meningar

  • Svårt att förstå vad andra menar och svårt att svara på andras frågor

  • Nedsatt förmåga att läsa och skriva

  • Svårt att räkna

  • Hjärntrötthet

Borde jag söka hjälp hos en psykolog?

Har livet varit tungt och påfrestande den senaste tiden? Med hjälp av följande test kan du få en fingervisning om det är dags att söka hjälp.

Dysartri och apraxi

Det finns flera olika språkstörningar, afasi är en av dem. Det kan vara svårt att skilja mellan afasi, dysartri och apraxi. Dessa kan även förekomma samtidigt.

Dysartri skiljer sig från afasi i den mening att det inte innebär svårigheter med att förstå, läsa eller skriva. Dysartri innebär att man har svårt att artikulera sig när man pratar (nedsatt rörlighet i musklerna som används vid tal). Apraxi innebär att det är svårt att styra munnen, tungan mm, vilket leder till svårigheter i att få fram orden. Det handlar om att det är svårt att koordinera vilka muskler som ska aktiveras och i vilken ordning detta ska ske.

Undersökning och behandling

Det är vanligt att en läkare på en vårdcentral initialt undersöker besvären. Läkaren kan sedan vid behov remittera vidare till en logoped. Skulle symtomen vara akuta utreds man på sjukhus, t.ex. görs detta om man hamnat i en olycka eller fått en stroke. Hos logopeden undersöker man läs-, tal-, hörsel- och skrivförmåga med hjälp av olika tester. I samband med detta undersöks även andra funktioner så som minnet och synen.

När afasi behandlas ligger fokus på att hjälpa personen med kommunikationen och språket. Det finns hjälpmedel så som läspenna, minnesstöd, bildstöd mm. I en behandling är det även vanligt att anhöriga inkluderas där de får stöd i hur de kan lära sig kommunicera med den drabbade.

Hos de flesta drabbade finns symtom kvar, men vissa blir helt återställda. Det har visat sig att den mest betydande förbättringen brukar ske inom första halvåret efter den förvärvade hjärnskadan. Ibland kan en stroke leda till nedsatt språklig förmåga som förbättras inom ett par dagar eller veckor.

Afasi och psykiska besvär

Eftersom livet försvåras för den som drabbas av afasi kan det leda till att man inte längre kan göra sådant man tidigare tyckt om eller att det tar mer energi. Det kan påverka sociala samspelet med andra, vilket hos vissa kan leda till att man drar sig undan. Dessa begränsningar kan leda till att man får besvär med t.ex. depression eller ångest. Även anhöriga kan drabbas av oro och nedstämdhet och kan behöva söka stöd i detta. Det kan vara krävande att stötta en person med afasi och innebär ofta mycket arbete med att försöka förstå och kommunicera med den drabbade. Det är viktig att försöka vara tydlig i kommunikationen och kontrollera att man förstått det som den drabbade försökt förmedla.

Eftersom afasi inte syns utåt händer det att andra personer som inte har vetskap om funktionsnedsättningen har svårt att bemöta den drabbade på ett optimalt sätt. Vissa som drabbats av afasi använder sig av informationskort som nya bekantskaper kan ta del av i mötet för att underlätta kommunikationen. Detta kan göra att det blir lättare att ge sig in i samtal med nya bekantskaper och minska utanförskapet.

Om du behöver hjälp

Om du misstänker att du eller en anhörig drabbats av en språkstörning kan du vända dig till en vårdcentral för bedömning. Är symtomen akuta till följd av t.ex. en olycka eller stroke vänder du dig till akutvården. Mindler utreder eller behandlar inte afasi.