Psykologi / Mörk psykologi

Kanske har du hört talas om mörk psykologi eller sett det i sociala medier? Begreppets uppbyggnad får en att lätt att dra paralleller till mörka aningar, mörk magi eller något annat illavarslande. Faktum är att det syftar till psykologins “baksida”, det vill säga hur psykologisk kunskap kan utnyttjas.

Vad är mörk psykologi?

Mörk psykologi är ett samlingsbegrepp som används för att beskriva psykologiska teorier och fenomen som rör manipulation, kontroll, bedrägeri och destruktiva beteenden. Det handlar om hur psykologisk kunskap kan utnyttjas, medvetet eller omedvetet, för att påverka andra på sätt som kränker deras självbestämmande, integritet eller välbefinnande.

“Mörk psykologi” är inte ett formellt vetenskapligt fastställt begrepp. Däremot fyller begreppet ett behov, av en gemensam och lättillgänglig benämning på fenomenet. Behovet växte fram framförallt inom populärvetenskap, kriminologi och den psykologiska användningen inom underrättelsetjänster samt säkerhetsarbete. Begreppet har också blivit alltmer uppmärksammat i populärvetenskapliga sammanhang sedan början av 2000-talet, särskilt i samband med ökad digital närvaro, internetbedrägerier och intresset för psykologiskt självförsvar.

Hur används mörk psykologi?

Även om mörk psykologi ofta framställs som något sensationellt och skamligt, så finns det ett seriöst arbete med att skydda utsatta individer samt att påminna oss om att psykologisk kunskap alltid kommer med ett etiskt ansvar.

I kontrast till detta, är det också viktigt att förstå människans mörkare mekanismer. Vi människor kommer alltid bestå av en komplex blandning av olika sidor, både sidor som uppfattas positiva och varma och de sidor vi ofta inte ens vill kännas vid. Att se förbi hur vi människor kan påverka varandra negativt och utnyttja varandra skulle innebära att vetenskapen förlorar en viktigt komponent i vad det innebär att vara människa.

Att omfamna denna förståelse kan istället användas för att främja hälsa, relationer, arbetsplatser, säkerhet och skydd.

Vanliga metoder som faller inom mörk psykologi är:

  • Gaslighting

  • Lögner och vilseledning

  • Tyst behandling

  • Omvänd psykologi

  • Emotionell utpressning

  • Hot

Borde jag söka hjälp hos en psykolog?

Har livet varit tungt och påfrestande den senaste tiden? Med hjälp av följande test kan du få en fingervisning om det är dags att söka hjälp.

  • Sprida desinformation

Gemensamt för nämnda strategier är att de på oschyssta tillvägagångssätt leder den andra parten in i val, som en själv vill, utan hänsyn till den andre.

Vad är mörk psykologi och inte?

Vart gränsen går för vad som är mörk psykologi är ibland diffus och otydlig. En del mekanismer som mörk psykologi tar upp används systematiskt i samhället för att; få fler att köpa en särskild vara, att få någon att lyssna på tillsägelser, vinna poäng i diskussioner eller som försök att bli vän med någon. Inslag av mörk psykologi finns med i vår vardag och vi människor, medvetet och omedvetet, både faller för det samt framgångsrikt identifierar och skyddar oss från det. Vi kan både utsätta andra och bli utsatta för det, utan att tänka mer grundligt kring det.

Många metoder är också idag helt acceptabla i vårt samhälle och bygger på till exempel välkänd konsumentpsykologi, såsom hur företag kan öka chansen att konsumenter gör vissa önskvärda val. Om metoderna däremot används för att förleda, stressa eller vilseleda, kan det istället bli etiskt tveksamt.

I det stora hela är det som avgör om taktikerna faller under “mörk psykologi”, avsikten och transparensen. Det vill säga om det finns en dold agenda, vare sig det rör sig om användandet inom exempelvis verksamheter eller i civila sammanhang.

Mörk psykologi handlar alltså inte om en ensam vetenskaplig gren/metod, utan om hur etablerad psykologisk kunskap kan användas för att påverka människor utan deras bästa i åtanke. Det rör sig alltså inte om “ond” psykologi i sig, utan om hur den tillämpas.