Dissociation

Vad är dissociation?

Dissociation är ett brett begrepp som innefattar allting från en mild upplevelse av emotionell avtrubbning till allvarliga episoder av minnesförlust. Den grundläggande gemensamma faktorn är ett förändrat medvetandetillstånd. En person som lider av dissociation kan uppleva att de förlorar kontakt med sina känslor, tankar och kroppsliga sensationer. Man kan också uppleva att tid och rum förändras, till exempel att tiden saktar ner eller att man ser sig själv utifrån.

Dissociation kan också delas upp i patologisk (sjuklig) dissociation, som är något som orsakar stort lidande och förekommer vid olika sjukdomstillstånd, samt icke-patologisk dissociation som snarare är vanliga företeelser som inträffar i vardagen. Ett exempel på icke-patologisk dissociation som de flesta av oss nog upplevt någon gång är dagdrömmar. Vid en dagdröm förlorar vi kopplingen till verkligheten och svävar iväg i medvetandet för en kort stund. Ett annat vanligt förekommande exempel på dissociation i vardagen är när det sker som coping-mekanism vid stress. När vi är stressade så riktas fokus mot det vi behöver göra och det kan då hända att vi exempelvis uppfattar tidsförlopp annorlunda eller inte längre känner av hungern i magen.

Patologisk (sjuklig) dissociation kan förekomma vid en rad olika psykiatrisk diagnoser, däribland posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), emotionell instabil personlighetssyndrom (EIPS), depersonalisation/derealisationssyndrom (DDD) och dissociativ identitetsstörning (DID). Det är vanligt att personer med denna typ av dissociation har varit med om traumatiska upplevelser, men dissociation kan också uppstå av andra skäl. Denna typ av dissociation är tuff att leva med och orsakar ofta ett starkt lidande och nedsatt funktion i en rad olika livsområden.

Vanliga symtom vid dissociation

Som sagt kan dissociation upplevas i olika grad. Nedan följer några symtom som är vanliga att uppleva vid patologisk dissociation:

• Overklighetskänslor

• Känsla av att vara avskuren från världen

• Som att leva i en bubbla

• Att känna sig emotionellt avtrubbad

• Att inte känna igen bekanta platser, personer eller saker

• Underliga sinnesupplevelser

• Domningar i kroppen och svårigheter att röra sig

• Känsla av att betrakta verkligheten som i en film

• Omvärlden känns förvriden eller konstig, t.ex. kan saker upplevas som mindre eller större än vanligt

• Den egna personen känns främmande, kanske känner man inte igen sig själv i spegeln

• Känsla av att förlora greppet om verkligheten

• Förändrad tidsuppfattning där tiden känns mycket snabbare eller långsammare än vanligt

• Utomkroppsliga upplevelser då man ser sig själv utifrån

Dissociation vid ångest

Då man får kraftig ångest, som till exempel vid en panikångestattack, är det vanligt att drabbas av en rad olika fysiska och kognitiva symtom. Ett av dem är att man kan känna overklighetskänslor, en sorts dissociation. Många blir rädda av känslan och tror att de håller på att bli galna. I sådana situationer är overklighetskänslan övergående och kommer att lägga sig i takt med att ångesten minskar. Det kan vara skönt att veta att det är övergående för de som lider av till exempel paniksyndrom.

Traumarelaterad dissociation

Forskningen visar att dissociativa symtom ofta uppkommer efter olika typer av trauman. Det är vanligt med dissociation som följd av sexuella övergrepp samt fysisk och psykisk misshandel. I studier har man sett att tidig traumatisering i barndomen är associerat med högre grad av dissociation. När det gäller sexuella övergrepp är högre allvarlighetsgrad associerad till svårare dissociativa symtom. Det är dock viktigt att betona att inte alla som varit med om trauman drabbas av dissociation.

Vid traumarelaterad dissociation kan man säga att dissociationen är en reaktion på att något i stunden är för överväldigande att vara närvarande i. Kanske har du hört talas om att vissa djur och insekter omedvetet spelar döda som ett sätt att hantera ett hot de omöjligt kan fly ifrån? De blir stela och orörliga och reagerar inte vid beröring. Man kan säga att dissociation är ett slags liknande skydd. Det är en slags skyddsreaktion som hjärnan aktiverar för att kunna fly det smärtsamma i upplevelsen.

Har man återkommande traumatiska erfarenheter kan dissociation bli en inlärd reaktion på det som påminner om erfarenheten, som kan sträcka sig längre än den specifika erfarenheten i sig. Det som på något sätt påminner om erfarenheten kan på så sätt trigga den dissociativa reaktionen, till exempel lukter, ljud, ord, platser eller personer.

Traumarelaterad dissociation kan upplevas på flera olika sätt. Vissa har en upplevelse av att tappa kontakten med, och känna sig avskärmad från, sin kropp eller omgivning. Det brukar kallas för depersonalisation eller derealisation. Vanligt vid traumarelaterad dissociation är också att minnet påverkas och man har svårigheter att komma ihåg det traumatiska man har varit med om. Man kan också ha problem med minnet till vardags och uppleva sig som glömsk och förvirrad. Forskning visar att inlärningen fungerar sämre vid dissociation och man får alltså svårt att ta in och processa ny information, vilket kan leda till svårigheter i skolan eller på arbetet.

Kan man mäta dissociation med test?

Inom vården används ofta självskattningsskalor för att mäta dissociativa symtom. Två vanliga skattningsskalor som används är Dissociative Experiences Scale (DES) och Multiscale Dissociation Inventory (MDI). Det finns inget enkelt test som kan avgöra om du lider av dissociation eller inte, utan det kan vara bra att rådgöra med vårdpersonal som har kunskapen och erfarenheten att känna igen symtomen.

Behandling av dissociation

Behandling av dissociativa symtom ser väldigt olika ut beroende på vilket tillstånd som dissociationen tros vara kopplad till. Det är därför viktigt med en gedigen utredning, så att personen kan få rätt hjälp. Det finns olika terapiformer som är anpassade för de separata tillstånd som dissociation är vanligt vid.

Om personen exempelvis lider av PTSD och har problem med dissociation som följd av ett trauma kan en traumabehandling vara det mest effektiva behandlingsvalet. Man kan då till exempel behandlas med traumafokuserad KBT eller Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR).

Vid olika ångestsyndrom och depersonalisering/derealiseringssyndrom är KBT att föredra enligt forskningen och personer med EIPS erbjuds ofta dialektisk beteendeterapi (DBT) eller mentaliseringsbaserad terapi (MBT).

Att bryta dissociation på egen hand

Det finns olika tekniker för att bryta dissociation. De här teknikerna lärs ofta ut i traumarelaterade behandlingar, men är också något som man kan öva på hemma på egen hand.

• Lär känna dina symtom: ett första steg som kan vara bra om du vill lära dig att bryta dissociationen är att ta reda på så mycket som möjligt om den. Detta kan du göra genom att under en veckas tid anteckna när symtomen kommer, vad som kan ha triggat dem och hur stark dissociationen känns på en skala från 1-10. När du har lärt känna dina mönster kan du gå vidare till nästa steg och försöka bryta dissociationen.

• Medveten närvaro: man skulle kunna säga att dissociation är motsatsen till medveten närvaro. När man dissocierar är man ofta långt borta i medvetandet och missar mycket av livet som pågår här och nu. Därför kan det vara en god idé att öva på att praktisera medveten närvaro. Detta kan göras genom mindfulnessövningar, men ett enklare sätt att börja på är ofta genom att använda vardagsupplevelser för att öva på att vara här och nu. Testa och se om du kan vara närvarande och beskriva olika sinnesintryck under en promenad i parken eller under en fika med din vän. Hur ser vännens ansikte ut när hen pratar? Hur doftar det i parken och hur ser det ut när solen skiner genom trädkronorna? Testa att beskriva noggrant för dig själv det du upplever och ser.

• Starka sinnesintryck: ett sätt att bryta dissociation på är genom starka sinnesintryck eller intryck som hjälper att aktivera sinnena i nuet genom andra associationer. I traumabehandlingar används ibland luktsalt eller halstabletter med kraftig smak för att bryta dissocation genom smak- och luktsinnet. Det är ofta individuellt vad som fungerar och du kan experimentera själv genom att aktivera sinnena på olika sätt. Nedan följer några exempel på saker som du kan prova själv:

• Hörsel: lyssna på hög musik eller ta hjälp av en person som du har förtroende för och be denna att klappa med händerna när du dissocierar.

• Syn: fokusera på platsen där du är och beskriv noga vad du ser omkring dig. Vilka föremål finns där? Hur ser omgivningen ut?

• Känsel: känseln är förmodligen det sinnet som är mest kraftfullt att använda för att bryta dissociation då det bryter avdomningen rent fysiskt. Chockera kroppen lite genom att till exempel duscha omväxlande varmt och kallt eller lägg in en isbit i munnen som du kan suga på. Du kan också nypa dig lätt i handen eller ruska om kroppen genom att skaka och röra på olika kroppsdelar. Det är dock viktigt att övningen bara ska “väcka” kroppen, och att du inte skadar dig på något vis. Många upplever också att det hjälper att aktivera kroppen ordentligt, till exempel genom att gå ut och springa, sitta i jägarställning mot en vägg eller stå på en balansbräda.

• Lukt: lukta på en väldoftade hudkräm eller testa att lukta på olika tesorter i burkar.

• Smak: ät någonting med tydlig smak, kanske med hetta från chili om du tycker om det. Du kan också testa att drickas något varmt eller isande kallt. OBS: det är viktigt att känna till att det är svårt att bryta dissociation och om du känner att du inte behärskar det på egen hand är det en god idé att söka professionell hjälp från vården. Tipsen ovan är bara till för dem som önskar prova på egen hand eller som har milda besvär.

Hur söker man hjälp?

Om du upplever dissociativa symtom som får dig att må dåligt uppmuntrar vi dig att söka hjälp hos vården. Du kan förslagsvis vända dig till din vårdcentral för en första undersökning och hänvisning till rätt vårdinstans. Vårdcentralen kan också hjälpa dig att utesluta fysiologiska grunder till symtomen.

Om du har akuta besvär och är mycket rädd, till exempel om du tror att någon kommer att skada dig eller att du är rädd för att skada någon annan eller dig själv, bör du omedelbart kontakta akutpsykiatrin, en vanlig akutmottagning eller ringa 112.