Vad är nyfikenhet?
Nyfikenhet är en känsla som kan beskrivas som “en önskan och drivkraft att utforska och söka ny information och kunskap”. Känslan har observerats hos människor såväl som hos djurarter så som apor, katter och gnagare. Nyfikenhet tycks vara en universell känsla som människor över hela världen upplever.
Hos både människor och djur är nyfikenhet ett attribut som ofta framträder i sin mest intensiva form under barndomen. Alla har vi någon gång stött på en fyraåring med en oändlig mängd “varför då?” i sin arsenal. Och kanske har vi sett en nyfiken kattunge som undersöker varenda skrymsle och vrå i hemmet.
Nyfikenhet följer oss också upp i åren och även vuxna kan vara nyfikna, i mer eller mindre utsträckning. Nyfikenhet är, som tidigare nämnts, en känsla, men går även att betrakta som ett personlighetsdrag. Människor som är frågvisa och ivriga att lära sig nya saker brukar kallas för “nyfikna”. I forskningsstudier har man sett att människor som är nyfikna ofta har mycket av personlighetsdraget “öppenhet”, som beskrivs i femfaktormodellen.
Nyfikenhet som drivkraft
Känslor fyller en viktig funktion för oss människor. De får oss att agera snabbt då vi behöver det. Känslor kan också ge oss viktig information och få oss att stanna upp och reflektera över den situation vi befinner oss i. Varje känsla är kopplad till ett uppsättning beteenden och har en särskild funktion.
När vi är nyfikna fokuserar vi vår uppmärksamhet på det som väcker känslan. Vi tar in information som vi sedan bearbetar och lär oss av. Nyfikenhet tros ha en viktig funktion rent evolutionärt då nyfikenhet är någonting som fått människan att prova nya saker och att utvecklas. Man kan säga att nyfikenhet är den känslomässiga drivkraften som ligger till grund för den mänskliga civilisationens utveckling och som driver forskning och innovation framåt.
Nyfikenhet är också starkt kopplat till motivation och impulser, två andra psykologiska fenomen. När vi är nyfikna tenderar vi att vara motiverade att söka ny kunskap och vi har nära till hands att agera på impulser att läsa, fråga och lära, det vill säga påbörja olika typer av kunskapsdrivna beteenden.
Intresse — en närbesläktad känsla
En närbesläktad känsla till nyfikenhet är intresse. Intresse är enligt Tomkins affektteori en av de nio grundaffekterna som finns hos alla människor. Intresse driver oss, precis som nyfikenhet, till ny kunskap och får oss att rikta vår uppmärksamhet. Man skulle kunna säga att intresse och nyfikenhet tillhör samma känslospektra och att en bestående, mer långvarig nyfikenhet för ett fenomen kan kallas intresse.
Du kan läsa mer om grundaffekten intresse här.
Nyfikenhet och hjärnan
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Föreställ dig att en vän dragit med dig på ett föredrag om en ämne som du finner vansinnigt långtråkigt. Visst är det svårt att hålla uppmärksamheten och ta in vad som faktiskt sägs? Kanske driver tankarna gång på gång iväg till någonting helt annat och du blir lätt distraherad av vad som sker i föreläsningssalen — någon som hostar eller prasslar med en kasse.
I en forskningsstudie från 2014 visade de amerikanska forskarna Gruber, Gelman och Ranganath att de forskningsdeltagare som var nyfikna på att minnas en uppsättning bilder hade större aktivitet i hjärndelen hippocampus än de som inte var nyfikna. Hippucampus har bland annat en viktig funktion gällande lagrandet av minnen. Efter några dagar när deltagarna sedan skulle försöka minnas bilderna visade det sig att nyfikenheten hade gynnat inlärningen.
Nyfikenhet är starkt kopplat till inlärning och kan hjälpa hjärnan att skapa nya nervbanor. Tidigare trodde man att vuxnas hjärnor inte förändras, men numera vet man att det inte är sant. Hjärnan är under ständig utveckling livet ut. När vi lär oss nya saker och tar in kunskap skapas nya kopplingar mellan neuronen i hjärnan, och när vi sedan repeterar kunskap stärks redan befintliga kopplingar. Fenomenet kallas neuroplasticitet och kan jämföras med en stig som fler och fler människor går på. Stigen blir allt mer upptrampad, större och tydligare — precis som hjärnans nervbanor.
I sociala sammanhang
Nyfikenhet är inte bara en känsla som leder oss till rent konkret fakta eller kunskap, utan den är också mellanmänsklig. Människor är ofta nyfikna på varandra och den nyfikenheten kan underlätta och främja utvecklandet av nya relationer. Sällan är vi så nyfikna som när vi är nyförälskade, då de flesta av oss vill veta precis allting om vår nya partner — allt från vad de äter till frukost till deras mest minnesvärda barndomsupplevelser.
Social nyfikenhet är någonting som många uppskattar och ser som ett positivt drag. Människor blir i allmänhet glada och känner sig sedda när någon visar intresse och ställer frågor till dem. Att visa nyfikenhet kan alltså vara ett tips till dig som vill utveckla dina sociala färdigheter och bygga mer ömsesidiga och djupa relationer till andra människor.