Mobbning

2021.02.24

Hur påverkar mobbning den utsatta?

Beroende på specifika omständigheter varierar påverkan på den utsatta. Som alltid när det handlar om psykologiska processer, är orsak och verkan inte möjligt att fullt etablera. Det handlar om personens individuella psykologiska och materiella förutsättningar. Mobbning är en potentiellt traumatisk händelse som ofta orsakar och är förknippad med skuld- och skamkänslor. Om mobbningen är ignorerad, accepterad eller uppmuntrad av omgivningen, är effekten av den kraftigare, vilket på grund av brist på sociala konsekvenser också ökar risken att mobbaren fortsätter beteendet.

Mobbning är någonting som kan påverka både unga och vuxna och kan i värsta fall leda till mycket svåra psykologiska problem som psykologiskt sett liknar svår posttraumatisk stress. Det som lägger grunden för mobbning är en rådande makt-obalans, ofta en socialt hierarkisk sådan, som utnyttjas av makthavaren genom upprepade trakasserier. 

Mobbning kan ske på olika sätt. Mobbning kan ta en fysisk, verbal eller indirekt form, och det finns inga tecken på att det ena är mer psykologiskt skadligt än det andra. Mobbning är alltså mobbning, oavsett metoden som används. Fysisk mobbning har däremot en tendens att vara av den svårare graden, då fysiskt ingripande är en mer dramatisk form av trakasseri och tyder på ett mönster av eskalering. När mobbningen sker exklusivt på det sociala och kommunikativa planet kan det däremot vara svårare för vårdnadshavare och andra att uppfatta, vilket kan försvåra ingripandet. 

Hur mobbning påverkar samhället

Allting som påverkar individers psykologiska hälsa kommer på något sätt också ha inflytande på samhället. Det följer från det som beskrivs i ovanstående stycke att ju vanligare mobbning är, desto vanligare är psykisk ohälsa. En individs psykiska ohälsa är dessutom inte isolerad från omvärlden, och påverkar sociala och emotionella aspekter av personens och närståendes liv. Negativiteten färdas vidare, förminskad ju längre från offret man kommer, men är fortfarande där.

Mobbning orsakar psykisk ohälsa, som i sin tur har potential att påverka närståendes psykiska hälsa, vilket leder till en kaskad av negativitet som tar slut först där samhället börjar och de individuella kontakterna slutar. Effekten av ett enskilt fall av mobbning är litet på samhällsnivå, men det är inte svårt att se framför sig hur en epidemi av mobbning och efterföljande massdrabbning av psykologisk ohälsa kan ha så svåra som förödande effekter på samhällsvälståndet och människors välmående.

Mobbning som brott

Mobbning behöver inte vara en uttryckligen aggressiv handling, det kan också handla om utfrysning eller på annat sätt passivt nedvärderande beteende mot den utsatta. Mobbning som tar en mer aggressiv form räknas däremot ofta som en form av brott. Oavsett om det är fysiskt våld eller känslomässiga trakasserier, så är det beteende som potentiellt kan ligga till grund för polisanmälan.

Det är ovanligt att polisanmälan leder till rättsliga processer och det är ännu ovanligare att fall av mobbning ger en fällande dom, även om många mobbningsliknande händelser i rättssak ofta räknas som övergrepp eller hot. Att det ofta är barn inblandade, som anses vara mindre pålitliga vittnen, innebär att det kan vara svårt att bygga upp en bra förståelse för situationen som vuxen, inte minst för domare eller polis. Om det handlar om barn, kan processen dessutom försvåras på grund av kommunikationsbrister och barnets oförmåga att förstå, eller förklara helheten av den sociala situation som gav upphov till mobbningen.

Varför finns mobbning?

Mobbning är en social taktik som används för att upprätthålla eller etablera en social hierarki som gynnar mobbaren, ofta på bekostnad av offrets heder eller sociala värde i andras ögon. Mobbning är mest effektivt när trakasserierna sker öppet inför andra och utan invändningar. Att ignorera mobbning ses av offret som ett godkännande av beteendet, vilket stärker mobbarens position. Det räcker dock med ett någon säger emot för att mobbarens strategi ska falla isär. 

Det är därmed enbart en effektiv strategi i grupper där det råder en generell social omedvetenhet, till exempel i skolan, där vårdnadshavare inte har möjlighet att konstant hålla reda på en stor skara barn och där barnen själva sällan nått tillräcklig social mognad för att förstå hur skadligt det faktiskt är, eller inte har integritet nog att våga avväpna mobbningshändelser.

Vuxenmobbning är också en social taktik, men sker oftast utmed redan befintliga hierarkiska sociala strukturer. Vanligt är att mobbning sker mellan chef och underordnad. När det kommer till vuxenmobbning är det oftast mer subtilt än raka trakasserier, och utfrysning bland kollegor är en av de vanligare formerna.

Varför finns mobbning i skolan?

Skolmiljön gynnar på många sätt mobbning. Mobbning är oftast ett tecken på social inkompetens eller brist på social mognad. Social mognad är någonting man utvecklar hela livet. Faktumet att det råder en gemensamt låg mognadsgrad i skolklasser som en funktion av barnens ålder, och därmed också låg känslomässig förståelse för hur offret känner, leder till en miljö där empatiska skyddsstrukturer inbyggt i ett annars hälsosamt socialt liv inte alltid går igång hos andra i klassen när de ser mobbning.

Det är ju egentligen här vuxna bör ingripa, då lärare och vårdnadshavare i många fall har bättre förståelse för de psykologiska effekterna mobbningen har på offret. Tyvärr finns det flera anledningar som gör det svårt för lärare att veta när man skall ingripa effektivt. 

För det första är det inte möjligt att som ensam lärare hålla reda på tiotals unga och alla rådande socialt betydande omständigheter och händelser som förekommer i klassen. Lärare måste själv lägga extra mycket kraft på att försöka upptäcka mobbning, speciellt omständigheter där någon blir utfryst, vilket inte alltid är lätt att se.

Just utfrysning är en stor gråzon, vilket gör det svårare att veta exakt när det är dags att ingripa. Personen som upplevs vara utfryst kanske helt enkelt på eget bevåg väljer att inte socialt delta i klassen. Beroende på barnets ålder kan detta vara godtagbart beteende, även om det kanske inte är fullt hälsosamt. Fysiskt våld eller verbala trakasserier är däremot betydligt enklare att upptäcka, men när man väl ser att det händer är det inte alltid lätt att veta vad man ska göra för att åtgärda det.

Syftet med mobbning

Syftet med mobbning är för mobbaren att utveckla sin sociala ställning. Att trakassera eller nedvärdera andra är ett sätt att bygga upp respekt i ögonen hos andra genom bland annat rädsla. Även barn kan empatisera med offret som blir mobbat och känner därmed lättnad av att inte vara den som blir mobbad. Att ingripa kan på så sätt verka mycket skrämmande för eventuella åskådare av mobbningen.

Mobbad för sitt utseende

Oftast har mobbaren inte en nära social relation med offret, utan bara en ytlig bekantskap. Mobbning för utseendet är därmed mycket vanligt. Utseendet är någonting som är direkt synligt för utomstående, till skillnad från till exempel personliga egenheter, vilket gör det till en populär hållhake för mobbningen. Huruvida barns utseendefixering är medfödd eller kulturellt orsakad är inte helt säkert, men utseendebaserad mobbning kvarstår som en av de vanligaste formerna.

Mobbning och utfrysning

Utfrysning är en av de vanligaste formerna av mobbning och också en av de mest skadliga. Utfrysning kan ta många olika former. Det kan vara någonting så tydligt som att inte få en inbjudan till någons födelsedag när alla andra fått det, men det kan också vara någonting mer svårupptäckt som att ingen pratar med offret eller bemöter denne på ett nonchalant eller kallt sätt.

Eftersom utfrysning är svårupptäckt, är det inte alltid så att mobbarna eller mobbaren vet att vad de gör faktiskt är en form av mobbning och har stora psykologiska effekter på offret. På grund av bland annat detta är det vanligt att denna typ av mobbning fortsätter in i vuxen ålder. Det är dock värt att påpeka att den psykologiska effekten på offret vanligtvis inte är lika stor i vuxen ålder, då offret själv oftast har byggt upp ett liv som kretsar kring personer som gynnar denne på något sätt. Psykologiska skydd har också oftast byggts upp i vuxen ålder för att hantera denna typ av situationer. Men även vuxna råkar ut för detta och kan drabbas hårt av det.

Mobbad till mobbare

Det är inte helt ovanligt att den som blir mobbad slutligen själv börjar mobba andra. Mobbning är ett snabbt sätt att genom rädsla få ett socialt övertag och förbättra sin sociala ställning i andras ögon. Ett offer av mobbning ser effektiviteten av det direkt och utvecklar en undermedveten vilja att själv vara mobbaren.

Eftersom som mobbning innebär en temporär förbättring av social ställning, misstolkas det oftast som ett sätt att få andras positiva respekt. Mobbning är dock någonting som gör det svårare för individen att bygga personliga relationer, eftersom respekten mobbningen orsakar inte är grundad i ömsesidig gynnsamhet (som i ett förhållande), utan rädsla. Så fort en mobbare visar svaghet kommer människor ta tillfället i akt att släppa sin rädsla och därmed sin respekt. 

Mobbning är därmed temporärt gynnsamt, men kommer i längden utvecklas till antisocialt beteende om det fortsätter in i vuxen ålder och kommer göra det svårare för mobbaren att bilda hälsosamma relationer. För att inte tala om alla de negativa psykologiska effekter offret måste uthärda.

Offret kan också som sagt lockas av den respekt mobbaren temporärt får, vilket skapar en kaskad av social otrygghet genom hela samhället, skolan eller arbetsplatsen. Det är viktigt att hålla i åtanke att mobbaren inte bara förvärrar offrets sociala ställning, utan skapar även allmän osäkerhet och försämrar andras förmåga att bilda stabila och värdefulla sociala kontakter. Mobbaren skulle därmed kunna kallas en sorts social terrorist som ställer till det för alla, inte bara sina offer, genom rädsla.

Mobbning och psykisk ohälsa

Det är nog knappast en överraskning att mobbning skapar svår psykisk ohälsa, speciellt för barn som i många fall inte förstår varför mobbningen sker. Barn tror instinktivt att mobbaren i någon mån har rätt, speciellt om mobbarens handlingar stärks av brist på ingripande från resten av klassen. Istället för att börja kolla utåt efter problem att lösa, kollar barnet inåt, och börjar därigenom bygga en självbild som stämmer överens med det mobbaren säger eller gör.

När självgranskningen inte ger någon tydlig indikation på varför just jag blir mobbad, är den första förklaringen många hoppar till att de helt enkelt är mindre värda som individer än resten av sina kamrater eller kollegor. Denna slutsats är grundad i att mobbaren på något sätt har rätt, vilket som sagt stärks av andras passivitet (som tolkas av offret som en form av samtycke). Att känna att essensen av ens varande på något sätt är fel är grundorsaken till mobbningens negativa effekter psykologiskt.

Mobbning och depression

Mobbning är en av de vanligaste orsakerna att barn utvecklar tidig depression, men utfrysning och likartade scenarion i arbetsplatsen kan såklart också bidra till försämrad psykologisk hälsa för vuxna. Depression är en naturlig efterföljd av att bli socialt utstött, för såväl barn som vuxna. Ansvaret för att förhindra mobbning ligger hos alla. Godta inte nedsättande beteende och ingrip om du upptäcker det. Till skillnad från vissa andra psykologiska epidemier, är det möjligt för gemene man att ha stor positiv påverkan genom sina vardagliga handlingar.

 

Relaterade artiklar