Vad är compassionfokuserad terapi?
Compassionfokuserad terapi är en integrativ psykoterapiform som utvecklades av den kliniska psykologen Paul Gilbert för personer som besväras av mycket skam och självkritik. Behandlingsmetoden utvecklades ur kognitiv beteendeterapi men använder också tekniker och metoder från andra psykoterapiformer såsom psykodynamisk terapi och buddhistisk lära. Målet med compassionfokuserad terapi är att öka individens upplevelse av psykologisk trygghet och självtillit, och därigenom minska lidande och öka välmående. Terapiformen har en gedigen teoretisk grund och lutar sig mot forskning om neurovetenskap, evolutionslära, anknytningspsykologi, affektteori och buddhism. En utgångspunkt i behandlingen är att det går att öva upp en rad färdigheter som är användbara för att möta sig själv med mer compassion, och därigenom bli bättre rustad att möta livets svårigheter. Compassion är ett engelskt ord som bäst översätts till medkänsla på svenska. Compassion är dock mer än ett ord, utan syftar till det psykologiska konceptet att erkänna lidande och en motivation att lindra lidande och öka välmående. Lidande kan i psykologisk mening syfta till självkritik, skam, oro, stress eller negativa tankar. I terapin hjälps behandlare och klient åt att skapa ett tryggt behandlingsklimat och att samla mod för att våga möta det som är svårt. Mer specifikt används övningar för att öva upp följande compassionegenskaper: I_cke-dömande, sympati, empati, tolerans av obehag, känslighet och motivation. Detta görs med användning av en rad olika tekniker, bland annat medveten närvaro, visualiseringsövningar, rollspel och situationsanalys. Compassionfokuserad terapi hämtar sina grundprinciper från evolutionär biologi, där människor sägs ha tre primära motivationssystem som reglerar känslor och beteenden. Dessa system brukar illustreras med Trecirkelmodellen (ev klistra in den bild som finns i ikbt-programmet för utmattningssyndrom).
Hotsystemet – Det system som aktiveras för att skydda oss från direkta faror. Adrenalin, kortisol och andra stresshormoner utsöndras och gör att vi snabbt agerar för att komma bort från faran eller potentiellt hot. Känslor såsom ilska, ångest, avsky och skam kan trigga hotsystemet.
Drivsystemet – Det system som motiverar oss att söka oss till saker vi anser vara fördelaktiga och som ger oss en upplevelse av belöning. När utforskandesystemet är aktiverat utsöndras dopamin och vi känner känslor såsom nyfikenhet, glädje och lust.
Trygghetssystemet– Det system som låter oss koppla av och bearbeta tankar, händelser och känslor. När trygghetssystemet är aktiverat utsöndras oxytocin. Känslor som är förknippade med detta system är fridfullhet, harmoni, och vi brukar känna samhörighet och gemenskap.
Alla tre system är viktiga för vår överlevnad och utveckling och vi mår i regel bra när vi kan röra oss flexibelt mellan systemen. Vid psykisk ohälsa är det dock ofta obalans mellan systemen. Ofta handlar det om att hotsystemet är överaktiverat och trygghetssystemet underaktiverat. Målet med compassionfokuserad terapi är att öka förståelsen för hur balansen ser ut mellan sina system och att öva sig i att medvetet aktivera det system som är bäst lämpat i stunden. Genom att lära sig hur dessa system fungerar blir det lättare att kontrollera sina reaktioner när ett av dem aktiveras, men även lättare att känna igen vilket av dem aktiveras vid en given situation. Ofta behöver vi reglera upp trygghetssystemet. Compassionfokuserad terapi är speciellt användbart för de som känner stor skam över någonting oviktigt eller okontrollerbart, eller som är överdrivet självkritiska. Det är också en effektiv form av terapi för de som har svårt att känna medkänsla mot andra och sig själv. Genom att använda sig av principer inom compassionfokuserad terapi påstås patienter kunna lära sig att visa mer värme, medkänsla och förståelse i sociala situationer och mot sig själva.
Metoder inom compassionfokuserad terapi är alltså användbara för att reglera sina känslor på ett mer flexibelt och hjälpsamt sätt. Stress, oro och skam lindras när trygghetssystemet aktiveras. När trygghetssystemet är aktiverat och vi känner oss lugna får vi möjlighet att se våra reaktionsmönster utifrån. Detta gör att individen är mer öppen för nya idéer och kan mer avskärmat betrakta sitt eget beteende och resultatet av det. Detta leder i slutändan till att arbetet mot att förändra sig i enlighet med vad som är mest effektivt för att uppnå sina mål blir lättare.
Hur går en CFT-behandling till
I början av en compassionfokuserad terapi formulerar klient och behandlare en förståelsekarta över hur patientens tidiga anknytningserfarenheter och relationella erfarenheter har påverkat hur hen tar hand om sig själv och sina känslor. Förståelsekartan ger en förståelse för vilka problem patienten upplever och vilka beteenden som verkar förvärra eller vidmakthålla problemen. En förståelsekarta kan t ex tydliggöra att en patienten som är stressad och pushar sig själv gör det för att skydda sig själv från att känna sig misslyckad. Nästa steg är att öva in compassionfärdigheter för att istället för att pusha sig själv, kunna möta sig själv med medkänsla och att aktivera trygghetssystemet när känslor av misslyckande kommer. Compassionfokuserad terapi har därmed som huvudfokus att hjälpa patienter att beskriva svårigheter som de kan tänkas ha på ett sätt som främjar medkänsla mot andra eller sig själv, men även på ett sätt där effektiva verktyg för att arbeta sig igenom dessa utmaningar blir tydligare. Under resans gång kommer patienten att stöta på känslor som uppmuntras att behandlas positivt och undersökande istället för dömande. Visualiseringstekniker, situationsanalys och kognitiv omstrukturering används för att bemöta självkritik och utforska andra, mer hjälpsamma sätt att behandla sig själv. Compassionfokuserad terapi gör det lättare för människor att acceptera sina egna utmaningar och potentiella svårigheter de har relaterade till dem, men även att hitta lösningar på befintliga problem. Avgörande för att detta ska fungera är att individen antar ett förstående, accepterande sinnestillstånd och bildar sig en bra förståelse för lidande och vad det känslomässigt kan innebära. Det är också avgörande att individen utvecklar medkänsla och empati för andra, vilket i slutändan har som syfte att användas och omvandlas som medkänsla mot sig själv. Detta leder till att individen inte klandrar sig själv lika hårt för sina självupplevda brister och frigör dem därmed från den känslomässiga tyngd som överdriven självkritik innebär. Detta gör det även lättare att se och granska potentiella lösningar på problem – inom och utanför psyket.
CFT – Vad säger forskningen?
Compassionfokuserad terapi lämpar sig särskilt väl som behandlingen för tillstånd som karaktäriseras av att patienten upplever överdriven skam och självkritik. CFT har undersökts som en potentiell behandlingsmetod för flera olika psykologiska åkommor och har visat lovande resultat för behandling av depressioner, olika typer av ångest, ätstörningar, trauman och psykos. Forskningsfältet är dock ännu i sin linda varför annan psykologisk behandling, tex KBT (kognitiv beteendeterapi), oftare har starkare evidens. Trots att CFT har även visat sig mycket effektivt i behandling av känslostörningar och känslobaserade psykologiska åkommor behövs det alltså fortfarande en genomgående och grundligare analys av metoden för att den ska godtas storskaligt.
Övningar inom Compassionfokuserad terapi
Som tidigare nämnt är compassionfokuserad terapis huvudsakliga behandlingsfokus att använda individens erfarenhet och känslor för att alstra medkänsla mot andra och sig själv. Målet är att utveckla motivation grundat i medkänsla, sympati, känslighet mot andras svårigheter, empati och tolerans mot psykologisk turbulens genom träning och guidade övningar. Dessa övningar har som syfte att främja individens förmåga att verka med ett icke-dömande sinnestillstånd och med medkänsla för andras situationer genom förståelse för sina egna känslor. Alla CFT-program skiljer sig något, om inte annat när det kommer till nomenklaturen, men övergripande för nästan alla är följande övningsformer:
Medveten närvaro, vilket säkert är ett koncept du vid det här laget åtminstone är något bekant med. Medveten närvaro är helt enkelt förmågan att rikta sitt fokus på sina egna tankar och vara medveten om dem. Det är också viktigt att man minskar sina egna reaktioner på det man observerar i tankarna i så hög grad som möjligt.
Övningar som fokuserar på uppskattning och acceptans, eller helt enkelt någonting som individen själv tycker mycket om. Detta kan vara övningar som att skriva ned en lista på saker man gillar, uttrycka någonting man tycker om hos en annan person eller sig själv, eller göra ett aktivt försök att hitta positiva aspekter hos sig själv.
Guidade visualiseringsövningar där patientens fantasi används för att stimulera psykologiska system att bilda bilder och former som stimulerar det lugnande systemet och främjar medkänsla. Visualiseringsövningar används också för att förflytta sig mellan olika känsloläget och inte minst som hjälp för att utveckla en inre mentor / “compassionjag”
Begränsningar med compassionfokuserad terapi
Även om CFT har visat sig vara effektivt för många, är det inte alla som är bekväma med konceptet, eller svarar bra på behandlingsmetoderna som används. Många är rädda för att känna medkänsla, och då är det viktigt att börja terapin med att utforska detta. Ofta finns det psykologiska anledningar som psykolog och klient kan titta på tillsammans. Om detta inte undersökt är risken stor att terapin inte blir hjälpsam. Ett annat hinder kan vara att klienten har svårt för eller inte tycker om att öva på medveten närvaro. Om patienten har upplevt tidigare trauman, kan även detta leda till problem under behandlingens gång. Eftersom stor del av behandlingen handlar om att fokusera på bilder, händelser och personer som har känslomässig tyngd, kan tidigare trauman utlösas, vilket under fel omständigheter kan förvärra personens psykologiska tillstånd. Behandlingen kan dessutom vara mindre effektiv för de som upplever extremt starka känslor, till exempel som extrem ilska eller självhat. Man kan tyvärr inte behandla psykologi som hjärtkirurgi, utan det krävs specialanpassning för varje individs unika behov och förutsättningar.
Kurser inom CFT
Psykologer och utövare av CFT går ofta en speciell utbildning för att bli certifierade utövare av metoden. På många universitet är det helt enkelt en utökning av psykoterapiutbildningen och kräver vanligtvis att man genomgått denne i förväg. För att kunna behandla människor med seriösa psykiska problem effektivt krävs det en utförlig utbildning som gått igenom många olika aspekter av en persons behandlingsprocess. Det är viktigt för psykologer att kunna utvärdera huruvida patienten lämpar sig för CFT, eller om en annan behandlingsmetod bör användas.
Att genomföra de behandlingar som ingår i CFT kräver dessutom mycket finess för att anpassa detaljer till individens personliga förutsättningar. Man kan alltså inte som lekman utföra CFT på egen hand, utan det krävs att åtminstone ett proffs är involverad och har koll på situationen. Sträva alltid efter att få behandling av legitimerad vårdpersonal, såsom legitimerade psykologer eller legitimerade psykoterapeuter.
Sammanfattningsvis för CFT
CFT är en intergrativ psykoeterapiform som syftar till att befrämja psykologisk trygghet och självtillit genom att öka graden av compassion i en persons liv. Compassion är ett psykologisk koncept som handlar om att kunna erkänna lidande och ha en villighet att lindra lidande och öka välmående. Ett annat mål med CFT är att förbättra en persons förmåga att ta hand om svåra känslor. CFT riktar inte in sig på någon speciell diagnos, utan är hjälpsam för att komma åt bakomliggande faktorer till varför vi mår dåligt. Genom att öva upp förmågan till compassion med oss själva och andra står vi bättre rustade att hantera livets påfrestningar.