Vad är generaliserat ångestsyndrom?
Generaliserat ångestsyndrom är ett tillstånd som innebär att man känner en nästan konstant känsla av oro och ångest utan att det finns någon specifik utlösande faktor. Ofta används förkortningen GAD, efter engelskans generalized anxiety disorder [1].
När oron blir ett problem
Att känna oro är en naturlig del av att vara människa. En del oroar sig mer, andra mindre och det är inte alltid så lätt att veta vad som är “lagom”. Om du upplever att du känner mycket oro kan ett första steg vara att fundera över följande frågor:
Oroar du dig så gott som dagligen?
Har du svårt att sluta oroa dig när du väl har börjat?
Har du svårt att njuta av vardagliga saker på grund av din oro?
Oroar du dig överdrivet mycket för saker som egentligen inte är viktiga?
Om du svarar ja på frågorna rekommenderar vi att du läser vidare om generaliserat ångestsyndrom.
Symtom på GAD
Det mest utmärkande symtomet på GAD är överdriven oro inför möjliga framtida katastrofer. Det kan beskrivas som att gå runt med en konstant känsla av att något hemskt ska hända en själv, ens barn eller anhöriga.
De oroliga tankarna kan kretsa kring vardagliga saker som de flesta oroar sig för ibland, som jobbet, skolan, ekonomin eller hälsan. Det är inte tankarna i sig, utan den konstanta strömmen av oroliga tankar som indikerar generaliserat ångestsyndrom. Om du har GAD upplevs oron som svår att kontrollera och den påverkar dig mycket i din vardag. Den kan till exempel leda till att du blir väldigt försiktig och börjar undvika många situationer. Andra vanliga symtom på generaliserat ångestsyndrom kan vara att du
har en konstant oro eller ångest som inte verkar ha någon specifik orsak
har svårt att kontrollera eller stoppa oroliga tankar
känner en överdriven oro kring vardagliga situationer (som andra upplever som triviala)
har svårt att fatta beslut på grund av oroliga tankar och rädsla för att göra fel val
har svårt att koppla av eller känna dig avslappnad
har svårt att somna somna på grund av oroliga tankar eller rastlöshet.
Symtomen debuterar ofta tidigt, redan i barndomen eller tidiga tonåren. Det är vanligt att personer som har GAD tänker att oron är en del av deras personlighet och därför kan det dröja länge innan man söker hjälp.
Fysiska symtom på GAD
GAD kan också ge fysiska symtom. Det är inte ovanligt att det är de fysiska symtomen man söker hjälp för, snarare än själva ångesten. Vanliga fysiska symtom är:
trötthet
yrsel
illamående
svettningar
tryck över bröstet
huvudvärk
muskelvärk
ont i magen
hjärtklappning.
Ångest och ångestsyndrom
Det är viktigt att skilja på ångest och ångestsyndrom. Vi börjar med att förklara lite närmare vad ångest är.
Ångest är en naturlig reaktion på fara eller ett upplevt hot. Det är en överlevnadsfunktion som höjer beredskapen i kroppen om du skulle behöva fly eller försvara dig. Adrenalin och andra stresshormoner i blodet ökar, du andas snabbare, hjärtat slår fortare och musklerna spänns. Reaktionen kan utlösas av verkliga situationer men också av orostankar eller naturliga förändringar i kroppen. Ibland vet man inte själv varför man fick ångest. Ångest kan vara mycket obehagligt, så det kan vara bra att påminna om att det inte är farligt. I de flesta fall behöver du inte göra något åt ångesten, mer än att ta hand om dig själv och vänta på att den går över. Om ångesten är intensiv, varaktig och återkommer ofta kan det vara fråga om ångestsyndrom. Då handlar det om ångest som påverkar och begränsar vardagen så att livet blir jobbigt. Om du har ångestsyndrom kan du behöva professionell hjälp – ångestsyndrom kan behandlas med kognitiv beteendeterapi eller läkemedel, eller en kombination av dessa.
Ångestsyndrom är ett samlingsnamn för flera diagnoser där ångest är huvudsymtomet. Till ångestsyndromen räknas bland annat generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, tvångssyndrom, social ångest, hälsoångest och specifika fobier.
Orsaker till GAD
Om du har GAD har du förmodligen haft ångest under en längre tid och inte hittat sätt att hantera den. Varför en del människor drabbas av mer ångest än andra är inte klarlagt, men forskning visar att ångestsjukdomar har en viss ärftlighet Det finns också andra faktorer som kan göra dig mer sårbar för GAD, som
vissa läkemedel
kronisk sjukdom
missbruk av alkohol eller droger
påfrestande livshändelser, som allvarlig sjukdom eller att förlora någon som står dig nära.
Vad kan man göra själv för att må bättre?
Om du har GAD finns det flera strategier som kan hjälpa dig att hantera ångesten:
Låt inte ångesten styra ditt liv. Gör det du vill och behöver göra, även om det ger dig ångest. Ångesten är inte farlig och den går alltid över.
Ta hand om kroppen. Försök att äta regelbundet, få tillräckligt med sömn och glöm inte att röra på dig.
Undvik koffein, alkohol och nikotin och annat som kan förvärra ångest.
Lär dig avslappningstekniker, som djupandning eller meditation. Det kan hjälpa dig att hantera stress och ångest.
Pröva att ifrågasätta dina oroliga tankar. Fråga dig själv om det finns bevis som stöder dessa tankar och om det finns en mer realistisk tolkning av situationen.
Försök att ha en rutin som ger struktur och stabilitet till din dag. Planera dina aktiviteter och gör en att göra-lista för att undvika att bli överväldigad.
Försök att hitta lösningar om du har konkreta problem som orsakar ångest. Bryt ner problemet i mindre delar och hitta en lösning för varje del.
Håll kontakten med vänner och familj och sök stöd från dem när det behövs.
Lär dig mer om GAD. Ju mer du lär dig, desto mer förstår du om vad som orsakar din ångest och hur du kan hantera den.
Att leva med GAD kan vara svårt, men genom att ta hand om dig själv och använda de här strategierna kan du minska din ångest och förbättra din livskvalitet. Om du känner att din ångest är för svår att hantera själv bör du söka professionell hjälp.
Mindlers psykologer kan hjälpa dig med att hitta strategier för att motverka GAD, välj en psykolog här.
Om du har en närstående med GAD
Om du har någon i din närhet som har generaliserat ångestsyndrom kan du vara ett viktigt stöd. Här är några tips på hur du kan hjälpa:
Försök att visa förståelse för personens ångest och rädsla. Undvik att bagatellisera eller avfärda oroliga tankar och känslor.
Lyssna uppmärksamt och utan att avbryta när personen pratar om sina tankar och känslor. Visa intresse och ställ frågor för att visa att du bryr dig.
Den som har ångest vill gärna ha försäkringar från omgivningen om att inget dåligt ska hända. Det brukar inte hjälpa, så det kan vara bra att komma överens om vad du kan säga istället.
Hjälp till att bryta oron genom att föreslå att ni gör något tillsammans, som att ta en promenad eller laga mat.
Var tålmodig och fortsätt att visa ditt stöd. Det kan ta tid innan personen blir bättre.
Uppmuntra personen att söka professionell hjälp om det behövs. Erbjud dig att hjälpa till att boka en tid eller följa med till vårdcentralen.
Att stötta en person med GAD kan vara krävande. Kom ihåg att ta hand om dig själv och sök stöd från andra närstående eller professionella om du känner att det behövs.
GAD hos barn
Det är vanligt att barn känner oro. Det är en helt naturlig del av livet och ofta går oron över av sig själv. Barns oro kan kretsa kring något konkret, men den kan också vara mer diffus och inte ha en tydlig orsak. Om barnets oro inte går över utan är ständigt närvarande och bara byter skepnad kan det handla om generaliserat ångestsyndrom. Det är inte säkert att barnet kommunicerar sin oro och ångest i ord. Du kan märka av den på andra sätt, till exempel genom att barnet har mindre lust att göra saker eller att barnet inte längre vågar göra sådant som hen vågat tidigare. Andra tecken kan vara att barnet
lätt börjar gråta
får utbrott eller visar mycket ilska
verkar rastlös
har svårt att somna
har svårt att koncentrera sig
är lättirriterad
drar sig undan.
Oro kan också leda till fysiska symtom, som huvudvärk eller ont i magen, och det är inte ovanligt att ångest misstas för fysisk sjukdom. Eftersom oro är en naturlig reaktion kan det vara svårt att avgöra om oron är ett problem för barnet eller inte. Om oro och ångest har börjat ta över vardagen, om den ”bestämmer” över barnet eller styr vad barnet gör, är det viktigt att barnet får hjälp. Om du upplever att situationen är svår att hantera bör du kontakta vården.
Diagnosen generaliserat ångestsyndrom, GAD
För att diagnosen GAD ska kunna ställas ska oron och ångesten vara mer eller mindre konstant, förekomma i flera olika situationer, orsaka lidande och begränsa livet. Dessutom ska problemen ha funnits i minst sex månader och lett till besvär som irritation, trötthet, rastlöshet, koncentrationsproblem, sömnbesvär, muskelspänningar eller värk i kroppen. Om du tror att du har generaliserat ångestsyndrom och det hindrar dig från att leva som du vill är det viktigt att du söker professionell hjälp. GAD kan behandlas effektivt med kognitiv beteendeterapi, KBT, och hos Mindler finns flera psykologer som har erfarenhet av att behandla GAD.
Behandling med KBT
Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en form av psykoterapi som kan hjälpa vid generaliserat ångestsyndrom. I KBT förutsätter man att tankar, känslor och beteenden hänger ihop och påverkar varandra. Tankar och känslor är svåra att förändra, men beteenden går att förändra med träning. Om du ändrar dina beteenden kan det i sin tur påverka vad du tänker och känner. Mindler erbjuder KBT-behandling digitalt, vilket innebär att du får träffa en psykolog via videosamtal. Ni börjar med med ett eller flera bedömningssamtal där psykologen gör en bedömning av vad du behöver hjälp med och om Mindler är rätt vårdnivå för dig. Om det är det gör ni upp en behandlingsplan tillsammans.
I vår app har vi specifikt behandlingsmaterial för dig som lider av generaliserat ångestsyndrom. I behandlingen kan du läsa om hur oro och fungerar och göra olika övningar. Du får till exempel skriva orosdagbok för att identifiera dina tankemönster kring oron och träna på att utmana dina egna tankar. Du får även jobba med imaginär exponering, vilket är en metod för att släcka ut ångesten genom att medvetet utsätta sig för sina orostankar. Syftet med behandlingen är att du ska lära dig vad du kan göra för att oro och ångest ska få mindre utrymme i ditt liv.
Självskattningstest för GAD
Här kan du göra ett självskattningstest för ångest. Testet ger dig inte någon diagnos, men du får en indikation på hur svåra symtom du har. För en diagnos krävs alltid en bedömning av en läkare eller psykolog.
Frågor och svar om GAD
Hur känns det att ha generaliserad ångest?
När du har generaliserad ångest kan det kännas som att du får ångest av allt, som om du aldrig får någon paus från din ångest och oro. Det blir som ett ständigt påslag av stress och ångest. Kanske är du medveten om att din oro och ångest är både överdriven och irrationell men måste ändå ständigt söka försäkringar på att det du oroar dig för inte ska hända. GAD kan också kännas i kroppen, till exempel som yrsel, trötthet, huvudvärk eller magont.
Vad kan utlösa GAD?
Man vet inte säkert vad som orsakar GAD. Arv, miljö och stress kan påverka risken att utveckla GAD men man har även sett samband med en obalans hos signalsubstanserna i hjärnan.
Är GAD kroniskt?
Generaliserat ångestsyndrom är inte automatiskt en livslång diagnos. Det är ovanligt att besvären försvinner av sig självt, men GAD kan behandlas med både läkemedel och psykoterapi. Flera studier har visat att KBT är effektivt mot GAD.
Om du har sökt hjälp tidigare men inte tyckte att det fungerade kan du försöka igen någon annanstans. Det kan fungera bättre på en annan mottagning eller med en annan behandlare. Man kan också vara olika mottaglig för behandling under olika perioder i livet. Ge inte upp!
Källhänvisning:
[1]. An Overview of Generalized Anxiety Disorder - Healthline (Engelsk text)